Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Vissa patienter har mindre nytta av cellgifter vid tjock- och ändtarmscancer

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Patienter som har opererats för tjock- och ändtarmscancer har i de flesta fall nytta av uppföljning med cellgifter för att motverka återfall. Samtidigt finns det vissa patienter som svarar mindre bra på den typen av behandling och där nyttan kan vägas mot lidandet. Det framkommer i kirurgen Ioannis Gkekas forskningsarbete, som han disputerade i den 11 juni.

Ioannis Gkekas kom till Sverige från sin hemstad Aten i Grekland 2009. Han har jobbat på sjukhusen i Umeå, Gällivare och Sunderbyn samt hälsocentralen i Arvidsjaur.
Ioannis Gkekas kom till Sverige från sin hemstad Aten i Grekland 2009. Han har jobbat på sjukhusen i Umeå, Gällivare och Sunderbyn samt på hälsocentralen i Arvidsjaur.

Ioannis Gkekas har sedan en tid tillbaka befunnit sig i Umeå, där han bedriver forskning på universitetet parallellt med att han arbetar på kirurgcentrum vid Norrlands universitetssjukhus.

Innan dess har han arbetat på kirurgkliniken vid Sunderby sjukhus i Luleå, där också onkologen Jan Novotny, huvudhandledare för hans forskning, arbetar.

– Jag har kvar en stark koppling till Sunderby sjukhus via min forskning och tar också emot en hel del patienter digitalt och fysisk från Norrbotten. Jag räknar dessutom med att återvända för att i någon omfattning åter kunna jobba där i framtiden, säger han.

Sökte något exotiskt

Han berättar att när han kom till Sverige från Grekland 2009 var det för att söka ett äventyr.

– Eftersom jag kom från Aten som är en storstad behövde jag inte se fler storstäder utan jag längtade efter något mer exotiskt. Jag har aldrig ångrat flytten och har träffat fantastiska människor i norra Sverige, en unik plats. Jag var i Stockholm ett år också, men det var inget för mig, säger han.

Hans avhandling går under namnet ”Mismatch Repair Deficiency in Colorectal cancer” (Felaktig reparationsbrist vid kolorektal cancer), vilket för en oinsatt kanske inte är helt lätt att förstå …

Högre grad av överlevnad

För att krångla till beskrivningen ytterligare handlar det om att fel i kroppens MMR-system (mismatch repair system) kan leda till en genetisk instabilitet kallad MSI (microsatellite instability), som är den näst vanligaste orsaken till tjock- och ändtarmscancer.

– Patienter med MSI verkar i allmänhet ha en snällare profil på sina tumörer, vilket leder till en högre grad av överlevnad. Samtidigt är problemet med cancer att det kan skilja sig mycket från patient till patient, säger Ioannis Gkekas, som studerat 451 patienter som haft tjocktarmscancer stadium II, då tumören vuxit igenom tarmväggen men inte spridits vidare till andra organ.

Ioannis Gkekas
"Syftet med forskningen är att se om vi kan bespara en patient onödig cellgiftsbehandling", säger Ioannis Gkekas. Foto: Maria Fält.

Två tumörvarianter

Det visade sig att en del av de patienter som efter MSI utvecklat den tumörvariant som kallas dMMR (Deficient mismatch repair) inte hade någon nytta av uppföljande behandling med cellgifter (cytostatika).

Det hade däremot patienter med tumörvarianten pMMR (proficient mismatch repair), som tack vare cellgifter levde signifikant längre om de fick ett återfall i sin cancersjukdom.

– Syftet med forskningen är att se om vi kan bespara en patient onödig cellgiftsbehandling. Det minskar både patientens lidande i form av de biverkningar och sidoeffekter som alla cellgifter ger, men även samhällets kostnader. Med hjälp av mina forskningsresultat kommer läkare och patienter på sikt att få ett bättre underlag för att ta ställning till om cellgifter ska sättas in, säger Ioannis Gkekas.

Fortsätta kampen

Han berättar att han började sin forskningskarriär 2014 för att utveckla sig inte bara kliniskt.

– Det var kopplat till ett behov att förstå alla forskningsnyheter som kom med olika rekommendationer.

Efter disputationen hoppas han få ”andas lite grand”, men sedan har han flera idéer hur han kan forska vidare.

– Jag vill fortsätta kampen mot cancer och jag vill också inspirera andra läkare att jobba med forskning om prognostiska faktorer, där man försöker förutspå hur en cancersjukdom kommer att utvecklas. Det kommer hela tiden nya rön, men just för cancer är det väldigt komplicerat och så olika för varje individ. Jag brukar säga till mina patienter att ”du har inte gjort något fel, men några har tur och andra otur”. Vissa människor lever ett hårt liv utan att få cancer medan andra som levt ett skonsamt liv ändå får det.

Text: Jonas Hansson
Foto: Jonas Hansson och Maria Fält

14 maj 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering