Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Strokedrabbade glesbygdsbor ges en chans att leva version 2.0

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

En studie som genomförts bland 14 strokepatienter i Norrbotten visar på betydelsen av tidigarelagd utskrivning av strokepatienter i glesbygd om det kombineras med personcentrerad rehabilitering i hemmet.

Ann-Charlotte ”Lotta” Kassberg, Region Norrbotten, Sarianne Wiklund Axelsson, LTU (före detta Region Norrbotten) och Birgitta Nordström, Region Norrbotten och LTU. Foto: Anders Alm m fl.
Ann-Charlotte ”Lotta” Kassberg, Region Norrbotten, Sarianne Wiklund Axelsson, LTU (före detta Region Norrbotten) och Birgitta Nordström, Region Norrbotten/LTU.

Metoden att tidigarelägga utskrivning från vården och erbjuda strokepatienter fortsatt rehabilitering i hemmet kallas med en fackterm för personcentrerad ESD-rehabilitering (Early Supported Discharge). Det rekommenderas framför allt för patienter med mindre till måttliga symtom efter en stroke. I norra Sverige är det vanligt att patienter väljer det alternativet när de får den möjligheten.

I en studie av 14 strokeöverlevare bosatta i glesbefolkade delar i två Norrbottenskommuner beskriver tre forskarkollegor, Ann-Charlotte Kassberg, Sarianne Wiklund Axelsson och Birgitta Nordström, från Luleå tekniska universitets institutition för hälsovetenskap samt Region Norrbottens enhet för förbättring och förnyelse, hur patienterna har upplevt metoden.

Deltar aktivt i sin rehabilitering

Att studien fokuserar på personer bosatta i glesbygd beror på de utmaningar avståndet medför när det gäller att ta sig till sjukhus och andra platser där rehabilitering erbjuds.

Medelåldern på de intervjuade var 78 år och för samtliga hade det gått minst tre månader sedan stroken.

Patienterna intervjuades och därefter analyserades deras svar. Analysen resulterade i ett övergripande svar från samtliga intervjuade där de pratade om att de genom ESD-rehabiliteringen fått möjlighet att leva ”version 2.0” av sig själva.

De intervjuade framhåller betydelsen av de besök som de haft i hemmet från bland annat arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor. Med stöd från vården stimuleras de att aktivt delta i sin rehabilitering och sätta mål för framtiden.

VIP-person

”Jag kände att jag var viktig, en VIP-person, och de kom till mitt hem ”, sa en person.

”Att ha kontroll över min egen rehabilitering ger mental styrka”, sa en av de intervjuade.

”Du är i rätt miljö och kan se vad du behöver träna på för att klara dig hemma”, sa en annan.

Deltagarna bestämde själv vilka mål som var viktigast för dem och tillsammans med vårdpersonalen utarbetade de planer för hur målen skulle nås.

”Jag tycker att det är annorlunda och bättre när jag är hemma eftersom jag själv har kontroll över saker och ting”, konstaterade en deltagare.

Hushållsassistenten

Många beskrev också hur de varit tvungna att skapa nya strategier efter att deras kroppsfunktioner hade förändrats efter stroken:

”Jag undrade om jag skulle kunna använda min hushållsassistent igen. Jag har den i en garderob ... men sedan fick jag reda på att om jag tar min rullator kan jag lyfta upp den och sedan rulla till köket och lyfta upp maskinen på bänkskivan”, berättade en person.

Deltagarna uttryckte också vikten av att kunna vila efter träning och att det var lättare hemma. Istället för långa, tröttsamma resor till sjukhuset för rehabilitering kunde de i hemmet utveckla nya strategier för sin rehabilitering utifrån behoven i det dagliga livet.

Slapp dotterns hjälp

Många deltagare lyfte vikten av stöd från familjemedlemmar och vänner. En deltagare berättade hur mycket hon uppskattade den hjälp hon hade fått av sin dotter, både med matlagning och hjälp att gå till toaletten under natten:

”Min största lycka var när jag var kunde komma ur sängen på natten och gå på toaletten själv så att min dotter inte längre behövde gå upp två gånger om natten för att hjälpa mig ”.

Studiens författare avslutar med att konstatera att tidig strokerehabilitering hemma är en möjlighet för personer som bor på landsbygden att få hög kvalitet i sin rehabilitering, men det kräver också ansträngningar från släktingar, vänner och omgivning.

Text: Jonas Hansson
Foto: Foto: Anders Alm m fl

10 mars 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering