Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Smittspårarnas kamp mot covid-19

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Smittspårning har en direkt inverkan på hur vården belastas under pandemin. ”Ju mer vi kan jobba proaktivt, desto färre människor hamnar på sjukhus med covid-19”, säger Sofi Nordmark, tf enhetschef för Centrala smittspårningsenheten i Region Norrbotten.

Sofi Nordmark, Region Norrbotten
Regionens smittspårningsverksamhet har utökats från fem till sju dagar i veckan. ”Arbetet är numera igång alla dagar i veckan, från åtta på morgonen till åtta på kvällen”, säger tf enhetschef Sofi Nordmark.

Smittspårarnas insatser för att bromsa spridningen av coronaviruset drog igång i juni förra året. Sedan dess har mycket hänt. Sofi Nordmark beskriver arbetet som både mer omfattande och mer komplicerat än tidigare.

– Till en början smittspårades endast personen som testat positivt, den så kallade indexpatienten. Sedan november ska även hushållskontakter få särskilda förhållningsregler. Det har fördubblat antalet kontakter som vi behöver ta, säger hon och tillägger att varje indexpatient innebär en handläggning på mellan 40 och 60 minuter.

Nya bestämmelser

Det är samtidigt betydligt fler variationer att ta hänsyn till jämfört med tidigare.

– I början ringde vi upp, ställde några frågor och gav ett antal råd, bland annat kring karantän, handhygien och allmänna kommunikationsmedel. I dag är mycket mer att komma ihåg. Till exempel är det olika tidsperspektiv för när någon betraktas som smittfri, bland annat beroende på vilket boende personen har och om han eller hon har varit inlagd på sjukhus, berättar hon.

Det kommer dessutom fortlöpande nya rekommendationer och restriktioner från Folkhälsomyndigheten, uppgifter som smittspårarna måste känna till.

– Vi behöver hela tiden hålla oss uppdaterade. Ett exempel är om någon rest med flyg. Tidigare har vi fått rapportera både inrikes- och utrikesresor till smittskyddet, men sedan gällde det inte längre utrikesflyg. Sedan blev det åter ändrat till att gälla både och, med information om avresedag, destination, flightnummer och om möjligt sittplats, säger hon.

Sofi Nordmark, Region Norrbotten
Smittspårningen bygger helt på frivilliga insatser. ”Det finns en underliggande oro för hur vi ska klara bemanningen”, säger Sofi Nordmark, som själv är utlånad från sin strategtjänst på utvecklingsavdelningen.

Frivilliga krafter

Nyligen kom förändringar kring de som fått vaccin, exempelvis hur de som testat positivt ska behandlas. Smittspårarna måste också veta hur de som testat positivt under fjolåret och som nu åter har symtom och testar positivt ska bedömas och handläggas.

– Det är mycket nytt som kommer hela tiden.

För att samtliga smittspårare ska veta vad som gäller skickar Sofi Nordmark varje kväll ut information om nyheter, tillsammans med uppgifter om nästa dags prioritetsordning i smittspårningsarbetet. 

– Varje måndag har jag också avstämning med hela gänget då personalfrågor, verksamhetsfrågor och nuläget avhandlas.

Tre kategorier

Den centrala smittspårningsenheten är en ”fiktiv” öppenvårdsenhet. Det finns ingen fast personal utan verksamheten bedrivs med personer som ställer upp på frivillig basis. Det rör sig om tre kategorier sjuksköterskor:

  • Pensionärer med timanställning.
  • Frilansande i yrkesverksam ålder, som också går in och jobbar timmar.
  • Anställda i Region Norrbotten med administrativa uppgifter som lånas ut på procent till smittspårningen, samt omplacerad vårdpersonal.

På enheten arbetar även ett antal läkare, varav en del är pensionerade, andra yrkesverksamma eller studerande. Deras uppdrag är att bevaka inkommande provsvar och lägga över patienter med positiva provsvar till en arbetslista.

Engagerad personal

Sofi Nordmark beskriver med värme medarbetarnas engagemang.

– De är otroligt lojala och duktiga på att anpassa sig utifrån behovet, annars skulle det här aldrig fungera. Jag skriver in i schemat hur många timmar jag tror att vi behöver för nästa vecka, en beräkning baserad på statistiken från föregående vecka. Sedan skriver de upp sig tills vi är uppe i rätt antal timmar.

Två spår används för att bedöma smittrisk och smittfrihet, som det kallas i vården. Ett där indexpatient och hushållskontakter blir uppringda och förhållningsregler ges muntligt. Ett annat där information om förhållningsregler skickas via 1177 tillsammans med en enkät.

De som kommer ifråga för det digitala frågeformuläret är personer som utfört en egenprovtagning och som är aktiva på sitt konto på 1177.se.

– Patienten fyller själv i svaren och en smittspårare bedömer därefter smittsamhet och smittfrihet. Då det enbart går att ställa motfrågor i begränsad omfattning har jag valt ut några mycket vana sjuksköterskor för att göra enkätbedömningar, säger hon.

Sofi Nordmark, Region Norrbotten
Ibland får sjuksköterskorna agera detektiver för att nå smittade personer, exempelvis om det handlar om utländsk arbetskraft inom industri, biltestning eller vindkraft, berättar Sofi Nordmark.

Hårt tryck i november

Under de första tio veckorna i år, fram till mitten av mars, hanterade smittspårningsenheten närmare 6 500 covid-19-positiva provsvar. Antalet smittade varierade från 462 till 1 115 personer i veckan.

Sofi Nordmark beskriver trycket som ojämnt, men ändå mer hanterligt jämfört med slutet av förra året.

– I månadsskiftet november/december small det till och vi fick en kraftig ökning av antalet smittade i länet. Vi växlade upp bemanningen från 16 till 58 personer, men var för sent ute och hann därför inte med att kontakta alla som testat positivt.

Om det gått mer än sju dagar fyller smittspårningen ingen funktion.

– Vi tvingades skicka brev till patienter och berätta hur det förhöll sig, att smittspårning inte skulle ske.

Fördjupad kunskap

Just nu arbetar cirka 40 sjuksköterskor och sex läkare helt eller delvis på enheten, vilket motsvarar 15 plus 2 heltidstjänster. Tiden som var och en går in och jobbar varierar mellan 4 och 40 timmar per vecka.

– Jämfört med när vi nyrekryterade i november får jag ut mer av varje person; de är inne i arbetet nu och hinner mer. För att få tempo i det hela har jag också delat upp personalen i grupper med olika uppdrag. På så sätt får varje smittspårare möjlighet att specialisera sig och bli riktigt duktig på en viss uppgift.

Men även om effektiviteten ökat kan smittspårning ta tid. Har indexpatienten en stor familj behöver smittspåraren tala med flera vuxna hushållskontakter.

– Ibland ordnar vi också trepartssamtal tillsammans med tolk, berättar Sofi Nordmark.

Spårar utomlands

Andra gånger får sjuksköterskorna agera detektiver för att nå smittade personer, exempelvis om det handlar om utländsk arbetskraft inom industri, biltestning eller vindkraft.

– Vi kan få börja med företaget i hemlandet, få tag i någon arbetsledare och på den vägen till slut få tag i ett telefonnummer. Det kan krävas många timmars arbete för att få kontakt med en person, säger hon.

Ett upplägg som helt bygger på frivilliga insatser är förstås inte idealiskt. Sofi Nordmark hade känt sig betydligt lugnare med en fast personalstyrka att utgå från.

– Vi har ett genomflöde på upp till 170 patienter per dag, som vi har telefon- eller enkätkontakt med. Vi är ju en form av öppenvårdsenhet, bland de största i hela länet, men saknar egen personal. Det är ett väldigt annorlunda sätt att bedriva en vårdverksamhet på, konstaterar hon.

Text och foto: Ulrika Englund

8 april 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering