Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Norrbotten växlar upp till nationell kunskapsstyrning av vården

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Sedan 1990-talet finns ett strukturerat samarbete mellan de norrbottniska hälsocentralernas allmänläkare och specialistläkarna på sjukhusen. I det så kallade ALK-nätverket, där ALK är benämningen för en allmänläkarkonsult på en hälsocentral, synkas kunskapen om olika sjukdomsområden så att patienterna i hela länet ska få en jämlik vård. Nu växlas arbetet upp mot den nationella kunskapsstyrningen av vården.

 Anna Beck
Anna Beck, allmänläkare på Bergnäsets hälsocentral, är också koordinator för Norrbottens ALK-nätverk.

En allmänläkarkonsult (ALK) är en specialist eller ST-läkare i allmänmedicin. Varje ALK har en särskilt utsedd specialistläkare på något av Norrbottens fem sjukhus som sin samarbetspartner. Tillsammans bidar de till att föra ut behandlingskunskap inom sitt ämnesområde till alla allmänläkare i länet.

Gemensamt tar de fram HÖK:ar, handlingsöverenskommelser, för just nu 24 olika tillstånd och sjukdomsförlopp, såsom psykisk ohälsa, öron-, näsa-, halssjukdomar och levnadsvanor. När alla läkare inom primärvården fått tagit del av förslaget för ett visst område och haft möjlighet att komma med synpunkter fastställs det.

– En grundtanke är att det ska vara begränsade områden och inte för omfattande instruktioner, så att det ska vara lätt att ta till sig för alla läkare inom primärvården när de möter en patient som berörs av just det vårdförloppet, säger Anna Beck, ALK-koordinator i Norrbotten och själv allmänläkare på Bergnäsets hälsocentral i Luleå.

ALK Norrbotten
Några av Norrbottens allmänläkarkonsulter, som också ansvararar för utbildningar inom sina ansvarsområden. Utbildningarna har cirka 75 procents närvaro av alla allmänläkare i Norrbotten och de spelas också in så att man kan ta del av dem i efterhand.

Ursprunget i Danmark

Den som är ALK ska också bidra till att erbjuda utbildningar inom sitt ämnesområde, vilket sker löpande under året samt under två årliga mer omfattande ALK-dagar.

– Hela arbetssättet, som har sitt ursprung i Danmark och även tillämpas i Region Skåne och Region Jönköpings län, bygger på ett ”bottom-up”-perspektiv. Det är allmänläkarna som har slutit sig samman för att förbättra kommunikationen med specialistvården. Det tydliggörs vad som görs på hälsocentralen och vad som görs på sjukhuset. När det uppstår frågor kring en patient på en hälsocentral kan allmänläkaren där ta hjälp av en handlingsöverenskommelse och vid behov även kontakta ALK:en för det sjukdomsområde det handlar om, säger Anna Beck.

Hon konstaterar vidare att ALK-organisationen inte har någon fastställd budget, men ansöker om utbildningsmedel från regionens läkemedelskommitté.

Regionala tillägg

När ALK-organisationen nu växlas upp och kopplas samman med det nationella kliniska kunskapsstödet för vården, som koordineras av Sveriges Regioner och Kommuner (SKR), kommer det även att behöva göras resursfördelningar till områden man enats om nationellt.

Det nationella kliniska kunskapsstödet är en del av det nationella systemet för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården. Det består av rekommendationer där enskilda regioner har möjlighet att göra regionala tillägg. 

Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Den nationella sidan för kunskapsstöd inom vården nationelltklinisktkunskapsstod.se är en källa till kunskap för en lång rad sjukdomar och tillstånd.

Golden standard

I nuläget finns cirka 300 kunskapsområden framtagna, utarbetade utifrån de lokala kunskapsstöd som redan funnits i Region Stockholm, Region Jönköpings län och Region Skåne. De revideras regelbundet av ämnesgrupper i landets sex sjukvårdsregioner.

– Det är en slags ”golden standard” för olika tillstånd och berör inte bara läkarna utan alla personalkategorier. Man tar stöd utifrån kvalitetssystem och kvalitetsregister för olika sjukdomar och gör konsekvensanalyser. De nationella programområdesgrupperna utarbetar sedan behandlingsförslag som när de kommer till oss går på remiss hos ALK-nätverket. Där ingår också ”personcentrerade sammanhållna vårdförlopp”, där man följer patientens väg genom vården, något som än så länge finns framtaget inom nio områden, säger Anna Beck.

Utrustning och avstånd skiljer

Hon ser behovet av lokala anpassningar för Norrbotten som nödvändiga på flera områden.

– Exempelvis har vi bara en öron-, näsa-, halsklinik i länet, på Sunderby sjukhus, medan det i södra Sverige oftast finns en privat mottagning tvärs över gatan. Hos oss måste allmänläkarna ha mycket mer kunskap än i södra Sverige eftersom det skiljer i bemanning. Det kan också vara skillnader i vilken medicinsk utrustning som finns. Även avståndet till vården för patienter i glesbygd har betydelse. Exempelvis går det inte alltid att följa rekommendationen kring att en ballongsprängning ska ske inom 60 minuter från en hjärtinfarkt om det tar två och en halv timme för en patient att köras till sjukhuset. Då får man göra trombolys istället.

Anna Beck konstaterar att tanken är att Region Norrbotten helt ska övergå till att följa det nationella kliniska kunskapsstödet, med dess lokala tillägg.

– Men än så länge är det inte möjligt. Vi har tio gånger fler lokala handlingsöverenskommelser, HÖK:ar, än det finns nationella kunskapsstöd.

Emotionellt

Anna Beck är medveten om att det bland vissa läkare finns en viss motvilja till nationell kunskapsstyrning.

– Det kan utlysa emotionella reaktioner baserat på att man inte vill bli styrd medan syftet med våra HÖK:ar är att ge en bas för vad som är känt och beakta individens behov. Inte att man behöver följa allt steg för steg. Men som jag ser det kommer nationell kunskapsstyrning av vården att underlätta vårdarbetet enormt när det är fullt utbyggt. Det kommer att bli lättare att ge en bättre vård och att inte glömma saker. Det ställer dock högre krav på läkarna i och med att det är ganska långa dokument att ta till sig, även om de delar som berör primärvården är kortare.

Hon avslutar:

– Sedan måste vi alltid komma ihåg att vi är till för patienterna och att det som passar en patient kanske inte passar en annan. Bättre vård är inte alltid lika med bättre livskvalitet, så man måste alltid föra en dialog med den enskilde patienten kring hur man utformar vården på ett sätt som passar han eller hon bäst.

Anna Beck
Anna Beck konstaterar att tanken är att Region Norrbotten helt ska övergå till att följa det nationella kliniska kunskapsstödet, med dess lokala tillägg.

Text och foto: Jonas Hansson.
Foto på allmänläkarkonsulter hämtat från ALK:s hemsida (se länk under Mer hos oss).

5 maj 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering