Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Med fokus på skolelevernas psykiska hälsa

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Årets elevhälsorapport från Region Norrbotten har fokus på psykisk hälsa och i den återfinns både positiva och negativa resultat. När det gäller coronapandemins påverkan skriver rapportförfattaren Cecilia Wagenius i sin analys att det är stor risk att de barn och unga som redan hade sämre förutsättningar till en god hälsa tidigare i ännu högre grad har det under pandemin.

Cecilia Wagenius
Cecilia Wagenius, projektledare på Region Norrbottens folkhälsocentrum, har sammanfattat svaren från närmare 6000 elevenkäter från skolelever i Norrbotten, med fokus på deras psykiska hälsa. Foto: Anders Alm.

Rapporten om norrbottniska elevers hälsa och levnadsvanor fokuserar den här gången på psykisk hälsa och bygger på enkätsvar från närmare 6000 elever i årskurs 4 och 9 samt årskurs 1 på gymnasiet läsåret 2019/2020. En del av svaren har lämnats före pandemin, andra en bit in på coronapandemins första tid.

Det konstateras inledningsvis att det kan vara svårt att skilja mellan psykiska besvär och faktorer som är vanliga under tonårsutvecklingen. Cecilia Wagenius, projektledare och rapportförfattare på Region Norrbottens folkhälsocentrum, slår samtidigt fast att det är viktigt att vuxna i barn och ungas närhet alltid tar tecken för ohälsa på allvar och försöker förstå vad det rör sig om.

Elevhälsorapporten 2019/2020 Region Norrbotten
Rapporten om skolelevers hälsa i Norrbotten konstaterar att den psykiska ohälsan hos skolelever fortsätter att öka i landet, även i Norrbotten.

Tidiga insatser viktiga

Hon skriver bland annat:

”Ju tidigare ett barn/ungdom kan få hjälp med sina besvär desto större är chansen att det inte utvecklas till svårare besvär. Konsekvenserna av att utveckla psykiska besvär i ung ålder kan vara övergående men de kan även följa med en individ genom hela livet. Att sätta in tidiga insatser kan förebygga suicidtankar, suicidförsök och fullbordade suicid. Undersökningar visar även tydliga samband mellan psykisk hälsa och att klara målen i skolan – något som i sin tur påverkar en individs framtida förutsättningar till välmående”.

Tre orsaker

Hon konstaterar vidare att såväl mätningar av lindriga besvär (exempelvis mild oro och nedstämdhet, psykosomatiska symptom och sömnsvårigheter) som psykiatriska diagnoser visar att den psykiska ohälsan bland unga ökar i Sverige.

Vad det beror på är troligtvis effekten av ett flertal orsaker.

– Det är främst tre orsaker som brukar lyftas fram: att vi pratar om psykisk hälsa i större utsträckning, vilket kan leda till att fler berättar, att det troligtvis har skett en reell ökning av psykiska besvär samt vårdens utveckling kopplat till ökad diagnostisering, säger hon.

Coronapandemin

I rapporten resonerar Cecilia Wagenius också upp hur coronapandemin har påverkat, även om det inte finns några specifika frågor om det i enkäten, men hon resonerar utifrån nationella undersökningar, studier och rapporter:

”Det är ännu för tidigt för att visa på pandemins samlade effekt på barn och ungas psykiska hälsa. De riskanalyser som utförts konstaterar dock att pandemin mest troligt påverkar dels måendet hos barn och unga och dels flera av hälsans bestämningsfaktorer (exempelvis att gå ut skolan med fullständiga betyg)”, skriver hon.

Med hälsans bestämningsfaktorer menas bland annat socioekonomisk status, levnadsvanor, utsatthet för våld, och tillgång till trygga vuxna. Dessa faktorer kan påverka fysisk och psykisk hälsa såväl positivt som negativt.

Folkhälsoskuld

– Undersökningar visar bland annat att fler ungdomar har blivit stillasittande under pandemin, något som kan påverka den psykiska hälsan på sikt, och att gymnasieelever är mer oroliga och stressade än vanligt som en följd av pandemin och de förändringar som gjorts inom skolan, exempelvis distansundervisning, säger Cecilia Wagenius och fortsätter:

– Flera experter menar även att pandemin skapar en folkhälsoskuld i och med att många av de främjande och förebyggande åtgärderna ställs in. Det är stor risk att de barn och unga som hade sämre förutsättningar till en god hälsa tidigare i ännu högre grad har det under pandemin. Det kommer troligtvis att leda till ökade hälsoklyftor och ojämlika livsvillkor efter pandemin.

Hon tillägger att det planeras för att i nästa eleveenkät, för läsåret 2020/2021, lägga till frågor om hur eleverna upplever att pandemin påverkat dem. 

Elevhälsorapporten 2019/2020 Region Norrbotten
Sett över tid har det skett en ökning av andelen flickor som ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda, främst i de äldre årskurserna. Dock har denna negativa trend de senaste tre åren stannat upp bland flickor i årskurs 1 på gymnasiet.

Trivs med sig själva

I enkätsvaren framgår att de flesta skoleleverna i Norrbotten skattar sin hälsa som god eller i vissa fall till och med som mycket god. Det är fler än i den undersökning som presenterades 2020, men det gäller förstås inte alla.

För de som skattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig, även om de är procentuellt sett få, kan man anta att det finns behov av tidiga insatser för att förebygga en försämring, menar Cecilia Wagenius:

– Sett över tid har andelen elever som uppger att de mår dåligt eller mycket dåligt ökat, främst i gruppen flickor i årskurs sju. Om vi nu ser ett trendbrott är för tidigt att säga.

Det finns i resultaten tendenser till en ökning över tid beträffande psykiska besvär. De flesta eleverna trivs dock med sig själva även om det verkar minska med stigande ålder. Somatiska besvär i form av besvärande värk i rygg, nacke eller axlar har inte förändrats nämnvärt till det sämre över tid.

Försämras med ålder

De flesta av eleverna, både flickor och pojkar, sover bra eller mycket bra även om andelen även där minskar med stigande ålder. Gällande stress visar resultaten att det sker en svag ökning över tid av andelen elever, oavsett kön, som svarar att de ofta eller alltid är stressade över skolarbetet.

Resultaten från årets undersökning, i likhet med tidigare års undersökningar, tyder på att de flesta faktorerna som mäts är köns- och åldersrelaterade:

”Överlag verkar måendet försämras med stigande ålder och generellt sett tyder resultaten på att, för flickor, försämras måendet främst mellan årskurs fyra och sju. Medan för pojkar försämras måendet främst mellan årskurs sju och första året i gymnasiet. Gällande de flesta frågor är könsskillnaderna små eller obefintliga i årskurs fyra. Däremot kan det, i de flesta frågor, observeras en tydlig könsskillnad i de två äldre årskurserna, med fördel till gruppen pojkar”.

Vilka slutsatser ska man då dra?

– Den psykiska hälsan har under flera år försämrats bland barn och unga i hela landet och det gäller även i Norrbotten. Positivt är att de flesta fortsatt upplever sin sömnkvalitet som relativt god och generellt trivs med sig själva samt att de somatiska symtomen inte har ökat, säger Cecilia Wagenius.

Text: Jonas Hansson.

4 maj 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering