Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Lömsk cancer på väg att utrotas

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Under föräldraledigheten med sladdbarnet började tankarna gnaga hos allmänläkaren Viviann Mattsson. Var det inte gynekolog hon egentligen skulle bli? Nu jobbar hon med att försöka förebygga livmoderhalscancer. ”Cellprovskontrollerna gör hela skillnaden. Det är extremt ovanligt att man får cancer om man går på sina kontroller”, säger hon.

Livmoderhalscancer är en lömsk sjukdom. Den ger få symtom och kan hinna sprida sig innan upptäckt. Dessutom är den vanligast bland yngre kvinnor, 30-40 år - en ålder där många har små barn. Globalt är det den tredje vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor.

– Det är tragiskt när unga kvinnor kommer till läkare och har en spridd cancer, säger Viviann Mattsson.

Men livmoderhalscancer är också speciellt på ett annat sätt. Den går att förebygga.

– Det unika är att det här är en cancerform som utvecklas från en virusinfektion. Och eftersom den är så spridd över världen forskas det överallt. Det finns oerhört mycket vetenskapligt underlag för hur man ska göra.

”Vinsten är så stor”

Redan på 1960-talet började man screena Sveriges kvinnor för cellförändringar. Då hade man över tusen fall av livmoderhalscancer årligen. 2013 låg vi på bottennivån så här långt, 450 fall.

– Tanken är ju att fånga cellförändringar innan de utvecklas till en cancer. Det är oerhörda kostnader för screeningen men det ger ett så pass stort skydd att det anses värt det. Vinsten är så stor. Vi kan förhindra insjuknande, lidande och tidig död. Familjer som drabbas, barn som förlorar sina mammor.

Viviann Mattsson jobbar i dag på kvinnokliniken på Sunderby sjukhus i Luleå som gynekolog. Hon är processledare för dysplasi – cellförändringar på livmoderhalsen eller livmodertappen. Rollen innebär ansvar för utvecklingen inom området. Men det var inte självklart att hon skulle bli gynekolog.

– När jag började läsa var jag inriktad på att jobba utomlands för Läkare utan gränser eller andra organisationer. Då skulle man vara allmänläkare med viss kirurgisk erfarenhet, så jag gick in i läkarutbildningen med den drömmen. Sen låg gynekologin varmt om hjärtat men även psykiatrin. Det slutade med att jag av familjemässiga skäl valde att utbilda mig till specialist i allmänmedicin. Så jag är i grunden allmänläkare och har jobbat som det i Arvidsjaur och Jokkmokk.

Viviann Mattsson gynekolog dysplasi cellprov
Viviann bytte inriktning mitt i sin läkargärning, följde sin gamla dröm och skaffade sig en andra specialisering.

Ringde upp kvinnokliniken

Under en föräldraledighet började Viviann se tillbaka och reflektera över de val hon gjort. Hon hade trivts bra på kvinnokliniken i Gällivare när hon gjorde sin sidoutbildning till allmänläkare. En dag lyfte hon luren och frågade om det var för sent att byta.

– De sa ”välkommen, du får börja i morgon”. Så då var det att vidareutbilda mig och dubbelspecialisera mig till gynekolog.

I sitt jobb träffar hon kvinnor som har cellförändringar. De skiljer sig åt från andra patienter eftersom de inte själva märkt av några besvär. Nu har de skickats till läkare och är oroliga.

– Väldigt många som kommer är rädda. Jag brukar alltid börja med att lugna. Man kommer inte till oss för att man har cancer, utan för att undersöka och förebygga så att man inte ska få cancer, säger Viviann Mattsson.

Läker ofta ut spontant

Cellförändringar behöver inte ens vara ett förstadium till cancer. Man kan få det för att en spiral irriterar, en svampinfektion, en bakteriell vaginos. För att fastställa om cellförändringarna är allvarligare gör man ett vävnadsprov, biopsi. Om det inte visar på cancer kan man ofta vänta och göra uppföljande kontroller. I de allra flesta fall läker det ut av sig själv på ett par år.

– De fem procent som det inte läker ut för, dem fångar vi upp. Sedan delar vi upp cellförändringarna i höggradiga och låggradiga. De låggradiga följer vi med lite tätare intervall och höggradiga behandlar vi. Det man gör är att man tar bort den yttersta delen av livmodertappen, max en centimeter. Det kallas konisering. Då tar vi bort det infekterade området och därmed även infektionen.

Viviann Mattsson gynekolog dysplasi cellprov
Den som har cellförändringar behöver träffa läkare och göra en biopsi, vävnadsprov, för att se om de kräver behandling eller täta kontroller. I de allra flesta fall är det ingen fara, men det måste kollas.

Infektionen kommer från HPV, Humant Papillomvirus. Det finns runt 200 typer av HPV.

– Det är ett virus som funnits bland människorna oerhört länge. Det är som förkylningsvirus, det finns överallt. En del ger vårtor på händer och fötter. En del ger könsvårtor, kondylom. Ett 40-tal överförs sexuellt. Och så är det 13 HPV-virus som har en förkärlek för livmodertappen och kan leda till livmoderhalscancer. Man märker inte av det. Men viruset kommer in i cellerna, irriterar, cellerna blir förändrade. Sedan handlar det om en utvecklingsfas. Det blir inte cancer med en gång. Läker det ut går cellförändringarna tillbaka.

Sverige först i världen

Kunskapen om HPV har ändrat vårdens arbetssätt. 2017 inleddes arbetet med Nationellt vårdprogram för livmoderhalscancerprevention (NVP).

– Det var något helt unikt. Vi i Sverige var först i världen när Socialstyrelsen lade fram sitt förslag 2015. Vården skulle vara lika i hela landet och baserat på primärt HPV.

Primärt HPV innebär att man i screeningen i ett första skede tittar efter HPV-infektion, inte efter cellförändringar.

– Provet tas på samma sätt men man analyserar provet i två steg. Tidigare tittade vi på celler först. I dag gör vi så att vi först kollar om det finns HPV, och om det finns det kollar man om det finns cellförändringar.

”Många enheter inblandade”

I dag jobbar stora delar av världen på samma sätt. I Sverige har det införts gradvis och i olika takt i olika regioner. I Norrbotten infördes programmet slutligt 2 november 2020.

– Det här en oerhört stor apparat med många enheter som är inblandade. Allt ska klaffa för att det ska vara säkert. Kallelser ska ut med rätt tidsintervall. Alla prover ska kunna analyseras på ett kvalitetssäkrat sätt. Svar ska skickas ut och behandling ska kunna fungera. Hela kedjan behövde vara säkerställd för att vårdprogrammet skulle kunna sättas igång.

Dysplasi cellprov cervixcancerprevention
Viviann ingår i flera arbets- och samverkansgrupper inom Norrbotten och nationellt. I hennes jobb ingår att följa med i utvecklingen, införa förändringar och bidra till att utbilda personalen. En nationell arbetsgrupp för cervixcancerprevention lämnade remiss till riksdagen om HPV-vaccination av pojkar 2014.

Den som gör ett cellprov kan numera alltså få svaret att det finns en HPV-infektion. Det ger upphov till andra slags frågor än förut.

– Har jag fått en infektion, vad kan det leda till, kan jag smitta någon, vem har smittat mig? Så nu har vi ett telefonnummer man kan ringa om man fått svaret att man har en HPV-infektion men inga cellförändringar. För oss betyder det att vi kan vänta, men för kvinnan kan det vara lika oroande.

Globalt projekt för utrotning

Det nationella vårdprogrammet är en del av en mycket större plan. Livmoderhalscancer är en sjukdom som ska utrotas helt och hållet. Det är den enda cancerform som vi faktiskt kan eliminera, och nu kraftsamlar världen för att det ska ske.

– Det är helt fantastiskt, men inte orimligt, säger Viviann.

Arbete med livmoderhalscancer i Nigeria och Brasilien. Cellprovtagning och vaccination mot HPV.
Sjuksköterskan Hadiza i Nigeria förbereder cellprovtagning av en patient. Foto: WHO / Blink Media - Etinosa Yvonne

Utrotningsprojektet är inte bara en svensk angelägenhet, utan en global. Det drivs av WHO sedan 2016. Att få fler att göra cellprovskontroller är en viktig del, men det är massvaccinationer av barn som kommer att pressa tillbaka HPV-viruset. I utvalda länder i Afrika, Sydamerika och Asien bekostar WHO sedan fyra år tillbaka vaccinering av alla barn. Från Niger till Mongoliet, från Malaysia till Brasilien pågår ett intensivt arbete med information, cellprovtagning och vaccin.

– Om man på bred front vaccinerar alla och håller på en tioårsperiod ska viruset vara decimerat så pass att spridningen upphör, och därmed begränsas också utvecklingen av livmoderhalscancer, säger Viviann.

Arbete med livmoderhalscancer i Niger och Brasilien. Cellprovtagning och vaccination mot HPV.
Vaccination mot HPV på en skola i Sao Paulo, Brasilien. Foto: WHO / PAHO

Även pojkar erbjuds HPV-vaccin

Sedan 2012 har vaccin erbjudits inom elevhälsovården i Sverige, till flickor i årskurs 5-6. Man erbjöd då också ikappvaccination (så kallad ”catch-up”) av flickor födda från 1993 i åldrarna 13–18 år. Sedan i fjol erbjuds även alla pojkar vaccinet. På så vis får de också ett eget skydd mot vissa cancerformer och mot kondylom, och bidrar till pressa tillbaka viruset.

Det vaccin som idag ges i skolorna, Gardasil 9 är en utvecklad version av det som infördes 2012. Det täcker sju HPV-varianter som är förknippade med hög risk för cancer.

– Det krävs en täckningsgrad på 85 procent för att decimera viruset så att det inte kan leva vidare. Det är vi redan uppe i nu i Norrbotten – för flickor. Pojkarna har vi inte statistik på än.

Viktigt att nå ”uteblivarna”

En annan viktig del i utrotningen är att nå de personer som inte går på sina cellprovskontroller, de som kallas ”uteblivare”. De flesta som drabbas av livmoderhalscancer finns i den gruppen.

– En del är rädda för sjukvården och vill över huvud taget inte komma dit. Andra är rädda för gynundersökningar och att det ska göra ont. Andra tänker att det inte ska drabba mig.

Cellprovsveckan
Återkommande informationskampanjer är en viktig del pusselbit för att få alla kvinnor att ta sina cellprov.

Olika försök att nå dessa har gjorts genom åren. Informationskampanjer, kvälls- och helgöppna mottagningar och cellprovsbussar i storstadsområden. Inom utrotningsprojektet pågår nu ett försök vid Karolinska Sjukhuset. De som inte lämnat cellprov på sju år erbjuds ett självtest för HPV-infektion.

– Jag kan tänka mig att det är lite lättare för då har du kontrollen själv. Det är som ett tops man för upp i slidan så långt man kan och rör om litegrann. Det är inget smärtsamt. Lite meckigt kanske men det är inte ett svårt prov att ta.

Självtest mot pandemiskulden

Självtester kan också bli ett verktyg för att komma till rätta med den cellprovsskuld som uppstått i pandemins spår. Region Norrbotten kallar knappt 20 000 kvinnor till cellprov ett vanligt år. Vid årsskiftet låg verksamheten back 5000-6000 tester. I perioder har verksamheten legat nere. Den puckel som bildats, och fortfarande byggs på, beror på tre saker, berättar Viviann.

– Många kvinnor har inte velat komma för att inte utsätta sig för smittorisk. Sedan har vi inte kunnat ta emot så många i väntrummet. Och när hälsovårdspersonal tagits in i covid-vården har barnmorskor fått gå in och täcka upp sköterskor, så vi har brist på provtagare.

Socialstyrelsen bestämt att ett cellprov kan bytas ut mot ett självtest, för att komma ikapp med pandemiskulden. Viviann är med i en arbetsgrupp som siktar på att ha en organisation på plats före hösten. Förhoppningen är att många ska ta chansen så att cellprovskontrollerna kan komma i fas.
På lite sikt hägrar utrotningsmålet.

– Man måste fånga upp de unga med vaccinationer, fortsätta med förebyggande cellprovtagning och fånga upp dem som inte går på kontroller. Målet är att livmoderhalscancer ska vara utrotat år 2025. Det är lite att ta i. Men insatserna kommer att leda till att det utrotas, säger Viviann Mattsson.

Text: Sara Stylbäck Vesa
Bilderna är tagna av medarbetare på Kvinnokliniken.

11 juni 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering