Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Långvarig smärta kräver skräddarsydda insatser från flera yrkesgrupper

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Patienter med långvarig smärta har god hjälp av multimodal rehabilitering, det vill säga att ett team bestående av olika yrkesgrupper bidrar i behandlingen. Det konstaterar Linda Spinord, arbetsterapeut på Sunderby sjukhus som den 4 juni avlade sin doktorsexamen på Umeå universitet.

Linda Spinord arbetar sedan snart 20 år tillbaka på rehab-medicin vid Sunderby sjukhus och de senaste fem åren har hon även forskat med koppling till Umeå universitet.
Linda Spinord arbetar sedan snart 20 år tillbaka på rehab-medicin vid Sunderby sjukhus och de senaste fem åren har hon även forskat med koppling till Umeå universitet.

Hennes avhandling heter, översatt från engelska, ”Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i norra Sverige”.

Där konstaterar Linda Spinard att långvarig smärta drabbar cirka 20 procent av Sveriges befolkning.

Multimodala smärtrehabiliteringsprogram har sedan tidigare visat sig vara en effektiv form av rehabilitering för patientgruppen och det visar även hennes studie, som omfattar de två nordligaste smärtrehabiliteringsklinikerna på Sunderby sjukhus i Luleå respektive Universitetssjukhuset i Umeå.

Patienthotell

Båda klinikerna är anslutna till Nationellt register över smärtrehabilitering. De har också det gemensamt att det för många patienter är långa avstånd. Därför bor de ofta på patienthotell under rehabiliteringsperioden, i vart fall innan corona.

I Västerbotten har det handlat om fyra sammanhängande veckor måndag till fredag och i Norrbotten om fem veckor uppdelat på två vistelser med cirka en månads uppehåll.

Enligt Linda Spinord innebär vistelsen på patienthotell ökad möjlighet att fokusera på sin rehabilitering genom att man behöver ta mindre ansvar för hem och familj. Det frigör också tid för egen reflektion liksom för reflektion tillsammans med andra patienter som har liknande erfarenheter.

– Det ger ökad medvetenhet om betydelsen av att ta hand om sig själv, säger Linda Spinord som samtidigt tror att rehabilitering via digitala möten, som blivit vanliga under coronapandemin, är här för att stanna och att det kanske blir en kombination av fysiska och digitala behandlingar framöver.

Linda Spinord arbetar sedan snart 20 år tillbaka på rehab-medicin vid Sunderby sjukhus och de senaste fem åren har hon även forskat med koppling till Umeå universitet.
Linda Spinord tror att det framöver kan bli en kombination av fysisk och digital rehabilitering för patienter med långvarig smärta.

Jobbar i team

En viktig slutsats av hennes forskningsarbete är att det är bra att vårdpersonal jobbar tillsammans i team med patientgruppen.

– Det blir ett bra resultat när olika professioner med olika glasögon jobbar ihop mot samma mål. Dessutom med utgångspunkt från patientens önskemål, som exempelvis kan handla om återgång i arbete, mer delaktighet i familjelivet eller ökat socialt umgänge, säger Linda Spinord.

På rehab-medicin vid Sunderby sjukhus består teamet av läkare, psykolog, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och sjuksköterska. Utredningarna görs på Sunderby sjukhus och rehabiliteringen sker på Garnis rehabcenter i Boden.

Självuppskattad smärta

Alla patienter som deltar i en multimodal rehabilitering får fylla i ett frågeformulär, som skickas till det nationella smärtrehabiliteringsregistret dels före, dels efter rehabiliteringen och dessutom vid en ettårsuppföljning. De formulären har varit utgångspunkten för Linda Spinords forskning.

– Där får de beskriva hur de upplever sin smärta, livskvalitet och psykosociala hälsa, som ångest och depression.

Patienterna har i snitt haft sin smärta i sju år när de kommer in för behandling och det finns oftast ingen direkt orsak.

– Ibland kan det vara en olycka, men oftast är det bara något de har dragits med länge. Det går oftast inte att göra några röntgenfynd utan det är en subjektiv upplevelse. Den är svår att mäta annat än med självuppskattningar, säger Linda Spinord.

Effektivaste behandlingsformen

Hon fortsätter:

– Oftast kommer de in på remiss från hälsocentral, som gjort ett urval av vilka patienter de tror kan ha hjälp av behandlingen. De har kanske försökt hjälpa dem med sjukgymnastik, men när problemen eskalerar och patienterna inte får vardagen eller arbetet att fungera skickas remiss till oss. De hade i de flesta fall varit i behov av att komma på smärtrehabilitering långt tidigare. Det är den effektivaste behandlingsformen som finns idag för personer med komplex smärtproblematik.

Linda Spinord arbetar sedan snart 20 år tillbaka på rehab-medicin vid Sunderby sjukhus och de senaste fem åren har hon även forskat med koppling till Umeå universitet.
Arbetsterapeuten och forskaren Linda Spinord med sin doktorsavhandling i handen. Den 4 juni disputerade hon vid Umeå universitet.

Bättre mental hälsa

Under de år som Linda Spinord studerat, 2011-2016, var det 60-80 patienter per år som deltog i rehabiliteringen i vardera län, i grupper om cirka tio patienter. Ungefär 80 procent av dem var kvinnor.

Vad är då effekten?

– Den korta sammanfattningen är att de efteråt har en minskad smärtupplevelse och förbättrad mental hälsa.

Linda Spinord understryker samtidigt att det inte går att ta bort smärtan med hjälp av rehabilitering. I den skattningsskala på smärta som patienterna får fylla i på skalan 0-10 har de i snitt runt 7-8 när de kommer till rehabiliteringen och efteråt 5-6.

– När det gäller upplevelsen av livskvalitet är det inte jättestor skillnad före och efter, men det kan bero på hur frågeformulären är utformade. Ser man däremot på upplevelsen av ångest och depression sker en förbättring när patienterna kan vara mer aktiva i vardagslivet.

Köns- och åldersskillnad

Hon har valt att särskilja män, kvinnor och tre olika åldersgrupper för att se på vilka skillnader som finns och utöver registerdata har hon också intervjuat tolv patienter för att få en fördjupad insikt.

– De könsskillnader jag kan se är att männen har bättre effekt på kort sikt, direkt efter rehabiliteringen, men det håller inte i sig fram till ettårsuppföljningen. För kvinnorna är det tvärtom. De får lägre effekt, men det håller i sig ett år. Varför det är så är något man gärna skulle vilja gräva ned sig i …

Linda Spinord arbetar sedan snart 20 år tillbaka på rehab-medicin vid Sunderby sjukhus och de senaste fem åren har hon även forskat med koppling till Umeå universitet.
”Resultaten tyder på att man kan behöva skräddarsy rehabiliteringsstrategi för olika grupper”, säger Linda Spinord.

Skräddarsydd rehabilitering

Ser man till effekten i olika åldersgrupper förbättrades effekten, om än på en låg nivå, inom fler områden för de äldsta åldersgrupperna vid ettårsuppföljningen jämfört med de yngre. För 18-30-åringarna var det färre variabler som påverkades, däribland smärtintensitet och känslomässig funktion, men i de fallen var påverkan god.

– Resultaten tyder på att man kan behöva skräddarsy rehabiliteringsstrategi för olika grupper, säger Linda Spinord.

Stora lidanden

Efter att hon disputerat känner hon att det är skönt att få ett avslut. Samtidigt vill hon ”få något nytt spännande att bita i”.

– Det blir nog inom samma område, smärtrehabilitering. Det handlar om patienter med stora personliga lidanden och som orsakar stora samhällskostnader både i form av vård och sjukskrivningar. Det som också är intressant för mig är att det är en kvinnosjukdom och att det tyvärr inte är så högt prioriterat i forskningsvärlden, säger Linda Spinord.

Text: Jonas Hansson
Foto: Jonas Hansson samt privat

1 juni 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering