Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Bilder på åderförkalkning motiverar till livsstilsförändring

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Patienter som får se utbredningen av sin åderförkalkning på bild tar större ansvar för att förbättra sin livsstil. Det visar forskning som Anna Bengtsson, allmänläkare på Björkskatans hälsocentral i Luleå, ska disputera i till hösten.

Anna Bengtsson
Anna Bengtsson är uppvuxen i Älvsbyn och Arjeplog, och har utbildat sig till läkare på Karolinska institutet. Efter utbildningen gjorde hon sin AT på Piteå sjukhus, men primärvårdsdelen gjorde hon på Björkskatans hälsocentral i Luleå, där hon sedan blivit kvar.

När Anna Bengtsson gjorde sin specialisttjänstgöring till allmänläkare kände hon ett behov av att få ”snöa in” på något och fastnade för ett ST-arbete om åderförkalkning. Det har sedan vuxit till ett doktorandprojekt på Umeå universitet och snart är det dags att disputera.

– Det öppnades möjligheter att delta i det stora VIPVIZA-projektet i Umeå, som har en koppling till VIP, Västerbotten Intervention Programme, säger hon.

Det är mer känt som Västerbottens hälsoundersökningar och erbjuds invånarna i vissa åldersgrupper. Det har också stått som förebild för Norrbottens hälsosamtal.

Ultraljud

Forskningsprogrammet handlar liksom Anna Bengtssons forskning om att visualisera åderförkalkning för att minskad förtida insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom.

Med åderförkalkning avses förträngningar i kärlen. Det yttrar sig som förtjockade kärl eller små plackbildningar. Med tiden kan de växa till sig och orsaka bland annat hjärtinfarkt och stroke.

Sammanlagt 3 532 deltagare i Västerbotten som deltagit på hälsosamtal har ingått i den ”randomiserade kontrollerade studien”. Med det menas att hälften av deltagarna slumpmässigt valts ut till en ”interventionsgrupp” som fått ta del av en ultraljudsundersökning av kärlen på halsen, medan den andra hälften, kontrollgruppen, inte fått det – om det inte varit akuta förändringar. I så fall har de fått remiss till specialistvård. Även interventionsgruppens läkare har fått ta del av undersökningen.

– Det görs därefter årliga uppföljningar och en ny ultraljudsundersökning efter tre år som samtliga deltagare får ta del av, säger Anna Bengtsson, vars forskning bygger på utfallet fram till treårsuppföljningen.

Anna Bengtsson
"Med ökad kunskap följer ökad motivation till förändring och det också blivit", säger Anna Bengtsson om resultaten vid uppföljningarna".

Färgskala

Båda grupperna har när de kommer in i studien fått livsstilsråd och information på sina hälsosamtal. De har också hänvisats till läkare om det har bedömts att de behöver läkemedelsbehandling.

– Ultraljudsundersökningen presenterar på ett pedagogiskt sätt med bilder om det finns åderförkalkning och en mätare illustrerar på en färgskala som går från grönt till rött hur deltagarens kärltjocklek är i förhållande till medelbefolkningen. Det följer också med förslag på åtgärder och hänvisningar till hemsidor med mer information, säger Anna Bengtsson.

Ökad motivation

Hon förklararar att syftet med bilderna är att patienten på ett bättre sätt ska förstå sambandet mellan riskfaktorer och insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Med ökad kunskap följer ökad motivation till förändring.

– Med ökad kunskap följer ökad motivation till förändring och det också blivit. De har mindre midjeomfång än kontrollgruppen och de har fått bättre kolesterol, delvis beroende på ökad förskrivning av statiner.

Även kontrollgruppen har gjort framsteg, men inte i samma omfattning.

– Vi jämför hur de två grupperna tar till sig de råd och den information de har fått. Det vi har kunnat konstatera är att de som tagit del av ultraljudsundersökningens bilder har signifikant mindre sammanlagd risk för hjärt-kärlsjukdom jämfört med kontrollgruppen.

Anna Bengtsson 

Anna Bengtsson

Så här illustreras resultaten för deltagarna i studien. Bilderna är hämtade från en artikel av Anna Bengtssons publicerad i The Lancet.

Tydligt minskad risk

Den minskade risken är tydlig hos alla deltagare oavsett kön och utbildningsnivå.

Några exempel på riskfaktorer som studerats är:

  • Blodtryck
  • Kolesterol
  • Rökning

– Deltagarna i båda grupperna har fått göra vilka åtgärder de själva önskat utifrån de råd de har fått på hälsosamtalen och från sina läkare, och för interventionsgruppen även från ultraljudsundersökningen. Det kan exempelvis vara kostförändringar, motion eller att sluta röka. Det kan också vara insättning av läkemedel. Sedan är det ju alltid patienten är som avgör vilka råd han eller hon tar till sig och om de följer den läkemedelsbehandling som läkaren har föreslagit.

Tror på hälsosamtalen

Anna Bengtsson säger att hon tror på hälsosamtalen som modell.

– Om det sedan ska ingå en ultraljudsundersökning för exempelvis 50- och 60-åringarna som går på sina hälsosamtal är inget vi har tagit ställning till om vi ska förslå.

Hon beskriver att en liknande, men mer avancerad, ultraljudsundersökning ibland görs vid stroke.

– Den undersökning vi gör är enklare och halvautomatisk.

Hon konstaterar vidare att man ännu inte har sett om uppvisningen av bilderna leder till minskat insjuknande och död.

– Det bör gå tio år innan man kan komma med sådana hårda fakta.

Anna Bengtsson
"Det vi har kunnat konstatera är att de som tagit del av ultraljudsundersökningens bilder har signifikant mindre sammanlagd risk för hjärt-kärlsjukdom jämfört med kontrollgruppen", säger Anna Bengsson.

Indikationer

Anna Bengtsson fortsätter:

– Än så länge ser vi bara indikationer och vi bryter ju dessutom randomiseringen och gör om undersökningen efter tre år. Samtidigt skiljer det sig fortsatt tre år mellan de två gruppernas information och det kan bli intressant att se om de som inte fått veta har ”kommit ikapp” vid sexårsundersökningen.

Inga stora summor

När det gäller kostnader för att utföra undersökningen handlar det inte om stora summor.

– Nej, den apparat vi mäter med är inte jättedyr och tidsåtgången är cirka en kvart. En kortare utbildning behövs, men man skulle i princip kunna utföra den på en hälsocentral i samband med ett hälsosamtal. Förhoppningsvis kunde det bidra till att öka värdet på hälsosamtalen och locka fler människor att gå på dem.

Text: Jonas Hansson
Foto: Anders Alm och privat

11 juni 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering