Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

25 år av stöd som avlastar hjärnan

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

När du får svårt att komma ihåg din morgonrutin, tiden blivit konstigt flytande eller valet av tvättprogram gör dig utmattad av ansträngning – då kan du behöva lite hjälp. Sedan 25 år tillbaka kan norrbottningarna få kognitivt stöd på Huvudsaken i Luleå.

Huvudsaken
Arbetsterapeuten Ewa Öström Holmqvist tog initaitvet till 25-årsjubilerande Huvudsaken, ett resurscentrum för personer som har svårt att tänka abstrakt.

90-talet var ännu ungt när arbetsterapeuten Ewa Öström Holmqvist först började klura på ett resurscentrum i länet för personer som har svårt att tänka abstrakt. Men det var svårt att få dåvarande landstinget med på tåget. Efter ett par år utan att få pengar till ett center vände Ewa och hennes kollegor sig åt ett annat håll.

– Vi chansade och ringde till Stockholm och till något som hette Handikappinstitutet. På det viset fick vi pengar och tack vare det draghjälp till att få lite resurser från vårt eget landsting för att starta det här, berättar Ewa om Huvudsakens tillkomst.

Började i patientsal

Pengarna från Stockholm var öronmärkta för kunskapsspridning i länet och skulle mynna ut i en rapport, inte bekosta utrustning. Första året var arbetsterapeuterna ute på turné. Men i blygsam skala byggde de upp ett resurscentrum för landstingsmedel.

– Vi började den 26 april 1996 på gamla Luleå sjukhus. Vi var i en gammal patientsal, en tvåsal på sjukhuset. Det var det rum vi fick att använda, berättar Ewa Öström Holmqvist.

Huvudsaken
Linnéa Englund och Ewa Öström Holmqvist är arbetsterapeuter och kollegor på Huvudsaken i Luleå.

Häromveckan fyllde Huvudsaken alltså 25 år. Mycket har hänt under åren som gått. Huvudsaken har flyttat runt och fått mer utrymme. Numera förfogar centret över tre rum på Köpmangatan 37 i centrala Luleå. Här finns ett avskalat rum där man kan ha möte utan att så mycket intryck, ett rum där olika hjälpmedel finns, och exempelmiljöer som kan inspirera till lösningar.

Föräldraskap en utmaning

Från början riktade sig Huvudsaken till vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. I dag är det mycket bredare grupper av patienter som får hjälp av resurscentret. Det de har gemensamt är att de har problem med minne, tidsuppfattning, planering och struktur som gör vardagen svår.

– Man kan ha drabbats av en utmattning eller hjärntrötthet. Saker som man kunnat kan man inte längre eller det kostar väldigt mycket energi. Som att koka kaffe. Jag glömmer bort, jag måste gå tillbaka, var hade jag kaffet någonstans? Även föräldraskap och de krav det ofta för med sig kan för en del patienter vara en utmaning. Svårigheterna blir tydligare för det ställer högre krav. Att passa tider för barnens tandläkarbesök och fritidsaktiviteter, se till att det finns rena kläder och allt som barnlivet ställer krav på blir utmaningar, säger Ewas kollega Linnéa Englund.

Huvudsaken
På Huvudsaken kan patienten inspireras till enkla lösningar. Kaffebryggandet kan bli lättare med enkla märkningar av färgad tejp.

De som kommer har fått remiss av en arbetsterapeut eller annan förskrivare, men de behöver inte ha någon särskild diagnos. Den som remitterar har sett att patienten har ett behov av att få komma och titta, prova och resonera kring olika typer av kognitiva hjälpmedel. När patienten kommer följer den som remitterat med.

– Vi jobbar inte diagnosinriktat utan frågar ”vad är problemet för just dig?” Stödet är baserat på konsekvenser i vardagen och hur stora de är utifrån patientens perspektiv, säger Linnéa Englund.

Tips och idéer

Deras hjälp kan dels handla om att tillsammans med ansvarig arbetsterapeut prova ut förskrivningsbara hjälpmedel, men också om att ge tips, råd, idéer och förslag på saker man kan göra själv med till exempel färgad tejp, mobilen eller kalendrar patienten kan skaffa på egen hand.
En hel del stöd ges också på telefon eller Skype. Och ibland reser Huvudsakens konsulenter till patienten i stället.

– Det finns personer som inte klarar av att resa från till exempel Gällivare, att resan i sig tar så mycket energi så då orkar man inte vara med sedan. Då flyttar vi oss hellre. Men det finns en vinst med att få komma in till Huvudsaken. Vi har en miljö för många olika tänkbara lösningar för att klara vardagen lättare, säger Linnéa.

Huvudsaken
Enkla checklistor över vardagsrutiner avlastar hjärnan. Det som inte går på automatik kräver annars mycket energi av den som har kognitiva svårigheter.

Sedan Huvudsaken föddes har alltså nya patientgrupper kommit att omfattas av stödet. De har också andra förväntningar.

– En del är väldigt pålästa idag, tar initiativ själva, och vill ha hjälp att ha kontroll och vara delaktig. De känner ”även om jag förlorat en del funktioner innebär inte det att alla andra bestämmer över mig”. En del vet att de kommer att bli sämre, och vill ha hjälp snabbt medan de fortfarande kan lära nytt, säger Ewa.

Större krav i dag

Under åren som gått har kraven också ökat, menar Linnéa, men också acceptansen för hjälpmedel som det tidigare fanns ett motstånd emot.

– Man ser på omvärlden idag att på många sätt ställer vardagen större krav på oss. Det är mer input, vi får mer information från mejl och telefoner än för tjugo år sedan. Men i och med smartphones och internet så har acceptansen för bildstöd ökat. Då var sådana saker mer riktade mot personer med intellektuell funktionsnedsättning och målgruppen är bredare i dag. Kognitivt stöd är bra för alla och en absolut nödvändighet för en del.

Ewa tänker tillbaka på invigningsdagen 1996 och den tveksamhet kring behoven som ändå fanns, även bland andra arbetsterapeuter.

– Jag minns ett par som sa ”Det här är ju fantastiskt bra, men inte för vår målgrupp”. Då kunde jag säga ”jag tror att det kan vara bra för fler”. Det finns mycket psykisk ohälsa, folk är stressade, målgruppen har ändrats. Det har skett en boom med lösningarna, typen av hjälpmedel och efterfrågan har ökat. Men visst, om bildstöd kan en del fortfarande säga ”jag är väl ingen bebis heller”.

Huvudsaken
Även den som kan läsa och förstå text kan ha hjälp av bildstöd.

På 25 år har med andra ord målgruppen, förväntningarna och hjälpmedlen förändrats. Och numera har de flesta redan tillgång till ett bra hjälpmedel – den egna telefonen. Det går att komma långt med kalenderpåminnelser, larm och checklistor i en smartphone. Linnéa tror att smarta telefoner även ändrat vårt sätt att tänka kring bildstöd.

– Vem sms:ar inte med emojis idag? Vill jag berätta för Ewa hur mycket jag tycker om henne kan jag skicka ett hjärta och hon förstår precis vad jag menar. Eller jag får ett meddelande med en instruktion och gör en tumme upp för att säga att jag har mottagit det här och jag har koll på läget. Många av oss använder telefonens bilder som minnesstöd. Man är i en affär, tänker att "de här skorna ska jag önska mig när jag fyller år", eller vill rådfråga någon därhemma: ”är den snygg eller ful, ska vi köpa?” Allt det har bidragit till en generell acceptans, folk ryggar inte tillbaka så fort vi nämner bildstöd.

Nätverket viktigt

För vissa med kognitiva svårigheter kan det bli så att en morgonrutin inte alls går på rutin. Andra kanske kan läsa, men har svårt att förstå skrivna instruktioner. En del kanske kan klockan, men inte vet om det är morgon eller kväll eller vad man hinner på en kvart. Någon kanske kan räkna, men kan inte avgöra om 20 kr är mycket eller lite för just den här saken.

Huvudsaken
Snart är det ljust dygnet runt i Norrbotten. För vissa blir det då svårt att avgöra om det är morgon eller kväll - men det finns hjälpmedel som hjälper till att göra tiden tydligare.

Det som behövs då är inte bara en timstock, färgglad tejp eller en checklista på en whiteboard. Ofta krävs ett nätverk, en förstående omgivning och någon som kan hjälpa till att planera och fylla hjälpmedlen med mening.

– Vi har inga mirakelmetoder. Det finns ingen magisk stor röd knapp man kan trycka på och så löser sig allt. När man jobbar in ett hjälpmedel kan det vara så att en period kräver det mer av en, men vinsterna är en smidigare vardag i slutändan, säger Linnéa.

Text: Sara Stylbäck Vesa
Bilder från Huvudsaken.

6 maj 2021
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering