Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Ökad risk för hjärtinfarkt hos kvinnor med krympt-por-syndrom i njuren

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Elisabet Söderström, överläkare i klinisk kemi på Sunderby sjukhus, har under en längre tid forskat om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Det övergripande målet har varit att öka kunskapen om vilken påverkan aminosyran homocystein har.

Elisabet Söderström, överläkare i klinisk kemi på Sunderby sjukhus
Elisabet Söderström är överläkare i klinisk kemi men även forskare. Hennes doktorsavhandling handlar om aminosyran homocystein kopplat till hjärt-kärlsjukdom.

I sin roll som överläkare på laboratoriemedicins enhet för klinisk kemi på Sunderby sjukhus har Elisabet Söderström ett övergripande ansvar för de kliniskt kemiska analyser som görs i Norrbotten.

Hon ägnar också del av sin arbetstid åt forskning, ett intresse som väcktes under hennes läkarutbildning och som har lett fram till att hon den 8 april ska disputera och försvara sin doktorsavhandling “Homocystein och dess determinanter i relation till kardiovaskulära riskfaktorer och hjärtinfarkt”.

- Det är ett forskningsområde jag brinner för och på ett eller annat sätt kommer jag att fortsätta med min forskning efter disputationen, säger hon.

En tidsmaskin

Hennes forskning kan upplevas som snårig och svårbegriplig om man inte är medicinskt kunnig, men kortfattat kan det beskrivas som att den är inriktad på aminosyran homocystein, vilket är en biomarkör som vården normalt använder för att se om en person har B-vitaminbrist.

– Jag har använt mig av blodprover som finns lagrade i biobanken i Umeå via Northern Sweden Health and Disease Study. Där ingår bland annat MONICA-studien i Norrbotten och Västerbotten. Det fungerar lite som en tidsmaskin, där man kan gå tillbaka till prover tagna för länge sedan för att undersöka vad som fanns i blodet då, säger hon och tillägger:

– Det vi tittar på är om det finns några riskmarkörer kopplat till homocystein som tyder på att de som lämnat blod tillbaka i tiden någon gång i framtiden kommer att insjukna i hjärt-kärlsjukdom.

Elisabet Söderström, överläkare i klinisk kemi på Sunderby sjukhus
Elisabet Söderström studerade till läkare på läkarprogrammet vid Lunds universitet och var klar med utbildningen 2002. Här syns hon på sin arbetsplats på Sunderby sjukhus vid en av blodanalysmaskinerna.

Förhöjda värden

Elisabet Söderström har tillsammans med sitt forskningsteam bland annat studerat 545 personer från Norrbotten och Västerbotten som efter att de lämnade sina prover drabbats av hjärtinfarkt. Urvalet skapades redan 2000 och har jämförts med en kontrollgrupp av personer som inte insjuknat.

Traditionella riskfaktorer är exempelvis ålder, rökning, högt blodtryck och alkohol, men Elisabet Söderström och hennes forskningskollegor har också funnit att förhöjda värden av homocystein är en riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom.

– Även om det inte helt kan anses klarlagt att det påverkar insjuknandet i hjärtinfarkt verkar det i vart fall som att det kan påverkar insjuknandet i stroke, säger hon.

Rökare och snusare

I en delstudie analyseras rökare och snusare utifrån att rökare kan ha högre nivåer av homocystein i blodet jämfört med personer som inte röker.

– Genom att mäta kotinin, som är en nedbrytningsprodukt av nikotin, och jämföra sambanden mellan rökare och snusare kunde vi studera om nikotinet är det som möjligen leder till högre nivåer av homocystein hos rökarna. Våra studier pekar på att det inte är det utan sannolikt andra substanser som bildas av rökt tobak även om det är oklart vilka, säger Elisabet Söderström.

Ökad risk för kvinnor

I en annan delstudie visade det sig att lätt försämrad njurfunktion, så kallat krympt-por-syndrom, innebär ökad risk för kvinnor att utveckla hjärtinfarkt. Detta kan mätas genom att kombinera två mått på njurens filtrationsförmåga och ger då information om tidiga förändringar i njuren.

Ytterligare ett delarbete handlade om patienter som hade avlidit av sin hjärtinfarkt inom 28 dagar. Där undersöktes sambandet mellan vanliga genetiska variationer i enzymer av betydelse för B-vitaminomsättningen och hur de påverkar homocysteinkoncentrationen.

– I det fallet såg vi en ökad risk att insjukna i en första hjärtinfarkt för kvinnor med vissa genetiska varianter. Det såg vi däremot inte för män, berättar Elisabet Söderström.

Elisabet Söderström, överläkare i klinisk kemi på Sunderby sjukhus
Elisabet Söderström har i sin forskning analyserat blodprover som finns lagrade i Northern Sweden Health and Disease Studys biobank i Umeå, där det finns blodprover och enkätdata från cirka 135 000 personer i norra Sverige.

23 mars 2022
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering