Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Arctic Talks: ”I Norrbotten kan vi skapa det hållbara samhället”

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Jokkmokks marknad bjöd på kungligt besök, sedvanligt frossande i souvas och korv och marknadsstånd med allt från salami till stickade vantar. Och så Jokkmokks Arctic Talks – ett idéforum om Norrbottens nutid och framtid. - Det finns oerhörd potential här, sade en av talarna, LTU:s prorektor Pär Weihed.

LTU:s prorektor Pär Weihed talar på Artic Talks.Po Tidholm, författare och debattörLenita Andersson Junkka, redaktionschef SVT Norrbotten, lyssnar
Pär Weihed, prorektor LTU, tror att omställningen mot ett hållbart samhälle är till fördel för Norrbotten. Här med Po Tidholm, debattör och Lenita Andersson Junkka, redaktionschef SVT Norrbotten.

Norrbottens förmåga till förnyelse och innovation är avgörande för regionens konkurrenskraft. I samarbete mellan forskning och näringsliv föds kunskap och nya idéer. Där är Luleå tekniska universitet ett viktigt nav. Ett av forskningsämnena är något vi har omkring oss hela tiden utan att fundera närmare över hur det funkar – snö.

Nina Lindzen är en av forskarna på Snöakademien - ett treårigt projekt som delvis finansieras av Region Norrbotten.
- Målet är att få en bättre förståelse av snö som material, säger hon och berättar att intressenterna finns i fordons- och däcksbranschen, energibranschen och inom vinterturismen.
- För testbranschen är det väldigt viktigt att veta vad det är för underlag de testar på. De vill veta vad det är för typ av snö när de testar friktionen på sina däck. Testar de på olika underlag blir inte testresultaten jämförbara.

Nina Lindzen, biträdande universitetslektor geoteknik, LTU, berättar om Snöakademien på Jokkmokk Arctic Talks.

Nina Lindzen ser ett ökat behov av kunskap om snö och is som material.

Ökar intresset för Norrbotten

Ungefär 30 procent av världens fordons- och däcktester görs redan i den här regionen. Men det finns utrymme för fler.
- Testföretagen i regionen deltar i snöakademien bland annat för att vi tillför kunskap om preparering av testbanor. Det ökar förståelse för fordonsdynamik och däckutveckling. På sikt ökar det kundernas intresse för vår region, säger Nina Lindzen.

Olle Norberg, vicerektor för rymd, "föddes under norrskenet i Kiruna" och har ägnat hela sitt yrkesliv åt rymden.
- Vi har enormt goda förutsättningar i Norrbotten, eller svenska Arktis. Vi har byggt upp en enormt fascinerande och bra forskningsmiljö och utbildningsmiljö. På Esrange finns möjlighet för företag att komma in och kapitalisera på det. Det är det vi ser framför oss nu. Förra veckan var det ett företag som var uppe för att börja rekrytera folk för de ska testa på Esrange och sedan skjuta upp därifrån.

Bygger för Jupiter

På LTU finns allt från atmosfärsforskning för planeten Mars till byggen av utrustning som ska åka till Jupiter.
-Vi arbetar med samarbeten mellan akademi och industri för att stärka vår regions roll och få fler företag att etablera sig, säger Norberg som hoppas på att planerna på att börja skicka upp små satelliter från Esrange snart blir verklighet.

Fredrik Granberg, projektledare energiteknik, LTU, som berättade om arbetet med att ta fram en ny generations biobränslen för till exempel lastbilar och flyg. På vissa områden har man testat en hel värdekedja, från produktion till praktisk användning, men bränslet har varit för dyrt för att slå igenom – än så länge. Om klimathotet ska avvärjas är fossilfria bränslen en viktig pusselbit.

Skattesystemet missgynnar Norrland

På eftermiddagen problematiserades Norrbottens situation av Po Tidholm, författare och föreläsare som i sitt arbete ofta återkommit till Norrland. Han ser skattesystemets utformning som ett stort hinder för tillväxt och välfärd i de norra länen. Kommunerna lever av löneskatter från de bosatta i kommunen. Ett bolags huvudkontor med högavlönade chefer kan ligga någon annanstans, och bolagsskatten går till staten.

- Norrlands och Norrbottens framtid är ljus men det är svårt att få del av pengarna såsom skattesystemet är konstruerat från produktiviteten och växla upp till lokal välfärd, säger Tidholm.
- Vi behöver verkligen utmana det här skattesystemet som missgynnar norra Sverige.

Po Tidholm, författare och debattör föreläser på Jokkmokk Arctic Talks.
-Jokkmokk är en närande kommun men framstår som tärande, säger Po Tidholm som är starkt kritisk mot skattesystemets utformning.

Han jämför med Norge där hälften av bolagsskatten går tillbaka till kommunen där verksamheten finns, eller USA där löneskatten går till staten medan andra skatter går till "countyt".

- Så länge vår verksamhet var arbetskraftsintensiv gynnades vi på det här skattesystemet. Nu är det städerna med sin stora tjänstesektor som är vinnare. Ett annat skattesystem där kommunerna får del av produktiviteten inom kommunens gränser skulle gynna kommunen. Här får Jokkmokk inte del av produktiviteten från vattenkraften. Jokkmokk hamnar på underskott och så får ni pengar tillbaka som bidrag. Jokkmokk är i allra högsta grad en närande kommun, men framstår som tärande. Det blir ett problem. Varför ska man då ha en politik för Jokkmokk som ändå bara är tärande?

Stor okunskap

Han får visst medhåll av regionrådet Kenneth Backgård som menar att det utomlands finns en stor okunskap om hur det svenska systemet ser ut.
- Pengarna stannar inte här. Det räcker kanske med ett 20-tal anställda för att hålla igång alla de här kraftverken. Jag träffade en EU-kommissionär som trodde att pengarna landade i Jokkmokk hos de redan rika Jokkmokkarna. Man behöver sprida kunskap.

Backgård såg också att Norrbotten kämpar med en bild av länet som inte alltid är uppdaterad och korrekt.
- Vi är ett innovationslän, vi ligger högt. Man tror att Norrbotten är skog, åker och tomma hus. Men vi har hi-tech och rymdindustri. När det gäller uppskjutning av små satelliter är staten sackfärdig, vi kanske blir omsprungna för andra länder är ute efter samma sak, sade han och syftade på att staten hittills inte velat skjuta till medel för den infrastruktursatsning som krävs.

Kenneth Backgård med Lena Callne på Jokkmokk Arctic Talks.
Kenneth Backgård med moderatorn Lena Callne.

LTU:s prorektor Pär Weihed ser framtiden i sina studenter.
- Det finns oerhörd potential i Norrbotten. Studenterna värderar ekologi och hållbarhet mer än vad min generation gjorde. Det kan mycket väl ske snabba demografiska skiften på grund av till exempel hållbarhetstänket och här har vi förutsättningar att skapa det hållbara samhället.

12 februari 2020
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering