Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Tre viktiga förbättringsområden

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Den norrbottniska sjukvården står sig väl och tål att jämföras med övriga Sverige.

Trots detta finns det områden som måste förbättras för att kunna
möta förändrade krav och eftersatta vårdbehov, nämligen:
1. Vården av äldre.
2. Förebyggande av sjukdom och ohälsa.
3. Psykisk ohälsa bland ungdomar, särskilt kvinnor. 

Vården av äldre - vår största framtida utmaning

Vården av sjuka äldre är den viktigaste faktorn att ta hänsyn till när morgondagens sjukvård ska formas. Idag är nio procent av Norrbottens befolkning 75 år eller äldre. Dessa svarar för nästan hälften av alla inläggningar i sluten vård på sjukhus.

Antalet i den åldersgruppen kommer  också att öka dramatiskt under de närmaste tjugo åren. Dagens äldre är friskare än tidigare generationer och lever längre. Sjukligheten har förskjutits till högre åldrar och många har flera sjukdomar samtidigt. Den medicinska utvecklingen har inneburit att vården specialiserats mer och mer. En positiv utveckling för den som bara har en sjukdom i taget. För de som har många sjukdomar blir konsekvensen snarare den motsatta.

Brist på samverkan inom vården medför att patientens samlade behov i många fall inte uppmärksammas tillräckligt. Risken är då att patienterna ”faller mellan stolarna”. Det leder i sin tur till onödiga inläggningar, onödiga – ibland, till och med motverkande – medicineringar och onödiga sjukresor.

Kommunikation och samverkan mellan sjukhusen, vårdcentralerna och kommunernas äldreomsorg behöver utvecklas för att förbättra vården för den äldre delen av den norrbottniska befolkningen.

En tänkbar åtgärd som diskuteras i utredningen är att använda distansöverbryggande teknik, så kallad e-hälsa eller telemedicin. Tekniken kan bland annat minska behovet av många långa och ansträngande resor för äldre i länet.  

Livsstilen spelar stor roll 

Sjukdomsförebyggande insatser kan ge stora vinster för både den enskilde och samhället. Mödra- och barnhälsovården har varit en föregångare genom att arbeta med sådana insatser. Ett bredare förebyggande arbete skulle vara betydelsefullt för att motverka sjukdomar som är relaterade till livsstilen.

Ett bra exempel på det är att minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter skulle kunna undvikas genom mer hälsosamma levnadsvanor.

Utredningens förslår att det inrättas ett särskilt kunskapscentrum i samverkan med länets kommuner. Centret skulle kunna fungera som motor, inspiratör och kunskapsspridare för det breda folkhälsoarbetet. 

Psykisk ohälsa alltför vanligt hos flickor 

Det finna många tecken på att folkhälsan utvecklas positivt; vi lever allt längre och stora grupper är nöjda med sitt liv. Tyvärr finns det oroande undantag. Allt fler ungdomar mår inte bra psykiskt. Det menar ungdomarna själva och det visar också statistik från den psykiatriska vården. Mer än var tionde flicka i gymnasiet säger att de ofta, eller alltid, känner sig ledsna eller nedstämda. Det är tre gånger så vanligt som bland pojkarna i samma ålder.

Utredningen menar att sjukvården spelar en viktig roll i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa oavsett ålder. Förhållandet att så många unga, särskilt flickor, mår psykiskt dåligt är en utmaning som måste tas på allvar. Landstinget och länets kommuner har tillsammans tagit många initiativ med koppling till barns och ungdomars hälsa. Det arbetet behöver utvecklas ytterligare

27 juni 2014
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering