Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

På väg in i en boom med ”överlevare”

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Förr var det vanligt med blå bebisar som dog väldigt unga på grund av hjärtfel. Med hjälp av hjärtkirurgi och medicin kan de barnen nu leva allt längre. "Överlevarna har blivit en helt ny kategori patienter inom vården", säger Karna Johansson, forskare och överläkare på Kiruna sjukhus.

Karna Johansson är överläkare vid medicin-rehabkliniken och specialist i kardiologi och internmedicin på Kiruna sjukhus. Hennes forskning handlar om vuxna med medfödda hjärtproblem.
Karna Johansson är överläkare vid medicin-rehabkliniken och specialist i kardiologi och internmedicin på Kiruna sjukhus. Hennes forskning handlar om vuxna med medfödda hjärtproblem. Foto: Jonas Hansson.

Den forskning hon ägnar sig åt kring vuxna med medfödda hjärtfel, och som hon planerar att disputera på sommaren 2021, är något som fascinerat läkare i många år, säger hon. Det kan exempelvis handla om att blodet tar konstiga vägar, som att det går till lungorna istället för ut i kroppen, eller missbildningar i hjärtklaffarna.

Svagare i musklerna

Vid millennieskiftet började allt fler av de barn som fötts med hjärtfel och som tidigare dött i ung ålder att bli vuxna. Karna Johansson konstaterar att det beror på att vården och forskningen har utvecklats enormt under 1900-talet.

– Samtidigt är det här är ett stort forskningsfält, där det än så länge bara är skrapat på ytan. Vi vet egentligen väldigt lite om den här patientgruppen och hur det ska gå för dem på sikt. Just nu är vi på väg in i en boom med ”överlevare”. I landet finns det tusentals, här i Kiruna några stycken. För patienterna öppnar sig fantastiska möjligheter samtidigt som allt fler patienter som behöver behandling är en utmaning för vården.

International Journal of Cardiology

De patienter med komplexa hjärtfel som hon forskar kring är bland annat svagare i musklerna, har lägre bendensitet och är oftast något kortare i längd än snittet hos befolkningen.

Hennes studier har hittills resulterat i två artiklar, om muskler respektive benmassa, och är publicerade i medicinska tidskrifter som exempelvis ansedda International Journal of Cardiology.

Studierna baseras på 73 patienter från norra Sverige i åldersgruppen 20-60 år, med en medelålder runt 35 år. De har bland annat fått göra styrketest och en ”dexa”, det vill säga en DXA-röntgen (Dual-energy X-ray absorptiometry) för att mäta bentätheten och fördelning av fett och muskelmassa.

– Det är något som används mycket inom bland annat idrottsmedicin på atleter, för att se hur träningen påverkar dem.

Karna Johansson är överläkare vid medicin-rehabkliniken och specialist i kardiologi och internmedicin på Kiruna sjukhus. Hennes forskning handlar om vuxna med medfödda hjärtproblem. 
Karna Johansson forskar, med anknytning till Umeå universitet, om vuxna med medfödda hjärtproblem, något hon planerar att disputera på sommaren 2021. Foto: Jonas Hansson.

Sarkopeni vid ung ålder

Hon konstaterar att det är en så kallad tvärsnittsstudie och att hon inte mätt över tid.

– De som ingår i studien har oftast familj, barn och heltidsjobb. De flesta är något kortväxta, men inte så att det är uppenbart. Det upplever sig inte själva som sjuka och det är inte heller något som märks på dem, men när det gäller deras muskler har mer än hälften lägre muskelmassa än vad som kan anses vara normalt.

De har med andra ord redan vid ung ålder utvecklat sarkopeni (muskelförtvining), en sjuklig förlust av muskelmassa och muskelstyrka, vilket är ganska vanligt hos äldre personer oavsett om de har hjärtfel eller inte.

”Några sekunders lycka”

Karna Johansson beskriver hur viktig dessa slutsatser är:

– När man upptäcker något sådant, som är helt nya forskningsrön, är det några sekunders lycka efter mycket jobb. Sedan kommer tusen andra frågor. Till exempel om man kan förebygga genom träning och om de har de rört sig för lite som barn eftersom de uppmanats att sitta stilla på grund av sin hjärtsjukdom?

De 73 patienterna i hennes studie har även lägre benmassa än normalt, även om de haft få frakturer och inte verkar ha någon ökad risk att bryta benen.

– En hypotes är dock att de redan är ”äldre i kroppen” och kommer att drabbas av ökad benskörhet tidigare än normalt.

Karna Johansson är överläkare vid medicin-rehabkliniken och specialist i kardiologi och internmedicin på Kiruna sjukhus. Hennes forskning handlar om vuxna med medfödda hjärtproblem. 
De 73 patienterna i  Karna Johanssons studie har lägre benmassa än normalt. Foto: Jonas Hansson.

Malmfältsakademien

De två sista artiklar innan disputationen handlar bland annat om att säkerställa DXA-resultaten med skiktröntgen och om hur styrketräning påverkar patienternas muskelstyrka.

Karna Johansson berättar att de få läkare som håller på med forskning på Kiruna och Gällivare sjukhus internt brukar kalla sig ”Malmfältsakademien”.

Själv kommer hon ursprungligen från Skåne. Hon flyttade till Kiruna från Kristianstad 2008 för sin allmäntjänstgöring (AT) som läkare.

– Jag ville testa något nytt och få möjlighet att åka skidor. Sedan visade det sig att det var för bra för att flytta härifrån. Jag trivs kolossalt bra att vara på ett litet sjukhus där allt är väldigt nära och där man som doktor får jobba brett med hela patienten, säger hon.

Grotta ned sig

Anledningen till att hon även börjat forska beskriver hon:

– I forskningen får jag möjlighet att grotta ned mig på ett smalt område. Jag vill disputera för att kunna bidra till ny kunskap, men även för att jag vill bli riktigt bra på att värdera forskning. Som läkare matas man med vetenskaplig information och jag tror jag blir en bättre doktor om jag kan skilja bra forskning från dålig och se när det är något som är värt att tillägna sig.

På hennes forskningsområde rörande vuxna med medfödda hjärtfel finns bara en handfull patienter i Kiruna, men vid sina besök på Umeå universitet och Universitetssjukhuset i Umeå får hon möjlighet att träffa fler.

Digitalt en förutsättning

Att använda digitala lösningar, som videosamtal, är också en självklarhet.

– Jag har peppat mina kollegor att jobba mer digitalt sedan långt innan corona, säger hon.

Karna Johansson menar att distanslösningar är ett måste för att kunna bedriva forskning, särskilt på mindre orter, och för egen del är det också väldigt praktiskt när hon handleder en ST-läkare i Gällivare via Skype.

– På ett mindre sjukhus är det dessutom så att expertkompetensen man behöver som forskare oftast finns längre bort. Det är ju inte bara att fråga någon i korridoren …

Karna Johansson är överläkare vid medicin-rehabkliniken och specialist i kardiologi och internmedicin på Kiruna sjukhus. Hennes forskning handlar om vuxna med medfödda hjärtproblem.
”Jag trivs kolossalt bra att vara på ett litet sjukhus där allt är väldigt nära och där man som doktor får jobba brett med hela patienten”, säger Karna Johansson, som även brinner för sin forskning. Foto: Jonas Hansson.

25 september 2020
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering