Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Bättre stöd och färre sjukskrivningar med hälsocentralernas psykosociala team

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Nu vässar hälsocentralerna i Luleå sitt arbete med att motverka psykisk ohälsa. Genom att flera olika kompetenser arbetar tillsammans i team får patienterna ett bättre omhändertagande.

Psykosociala team
Fem av de tio medarbetarna i de psykosociala teamen på Hertsöns och Mjölkuddens hälsocentraler. Från vänster: Mary-Lis Andersson, arbetsterapeut och rehabiliteringskoordinator, Hertsön, Eva Berggren, arbetsterapeut och KBT-behandlare, Mjölkudden, Jessica Halsius, distriktssköterska och vårdsamordnare, Hertsön, Anneli Töyrä, sjuksköterska och vårdsamordnare, Mjölkudden, samt Malin Isaksson, kurator, familjeterapeut och KBT-terapeut, Hertsön. Foto: Jonas Hansson.

Projektet med att lansera psykosociala team på Luleås hälsocentraler har pågått sedan 2018. Hertsöns och Mjölkuddens hälsocentraler har varit piloter och sammanlagt tio medarbetare på de två hälsocentralerna ingår i deras två team. En av teammedlemmarna är en psykolog, som tjänstgör på båda hälsocentralerna.

– Den psykiska ohälsan ökar och vi funderar naturligtvis på olika sätt att möta det. Ifjol var några av våra chefer på besök hos Västra Götalands-regionen, där de sedan tidigare arbetar med psykosociala team för personer med lindrig och medelsvår psykisk ohälsa, som till exempelvis depression, stress och ångest. Utfallet där är så pass bra och de har också evidens för att sjukskrivningarna minskat. Därför sökte vi statliga medel för att testa det även i Region Norrbotten, berättar Malin Isaksson på Hertsöns hälsocentral.

Från 18 år och uppåt

Eftersom bostadsområdena Hertsön och Mjölkudden sticker ut med stor andel patienter med psykisk ohälsa utsågs de till piloter, men tanken är att om slutresultaten håller i sig ska liknande team finnas också på övriga hälsocentraler framöver. Innan dess ska projektet, som löper ut vid årsskiftet, utvärderas.

Målgruppen sträcker sig från 18 år och uppåt.

Jessica Halsius på Hertsöns hälsocentral berättar att tidigare har patienterna oftast erbjudits ett snabbt besök hos läkare.

– Ett mål med projektet är att teamet ska kunna ta ett större ansvar och att antalet läkarbesök därigenom ska kunna minskas.

Malin Isaksson konstaterar att det finns lite olika kontaktvägar för patienterna:

– De kan ringa oss direkt på våra telefontider eller lämna ett meddelande i våra röstbrevlådor så ringer vi upp. Det går också att ta kontakt med teamen via 1177.se. Det är viktigt att snabbt kunna få kontakt.

Psykosociala team
De psykosociala teamen är ett lyft för både personal och patienter, tycker Anneli Töyrä, Malin Isaksson, Eva Berggren, Mary-Lis Andersson och Jessica Halsius på Hertsöns och Mjölkuddens hälsocentraler. Foto: Jonas Hansson.

Vårdsamordnarna nyckelpersoner

De två vårdsamordnarna, Anneli Töyrä på Mjölkuddens hälsocentral och Jessica Halsius på Hertsöns hälsocentral, har en viktig roll i att fördela patienterna och skicka dem vidare till rätt personer i teamet.

– Det är en ny roll, som vi hämtat från Västra Götalands-regionen och just nu går vi även en utbildning till vårdsamordnare i Göteborg. Vårdsamordnaren gör det första bedömningssamtalet, där vi bland annat försöker utröna om det finns några somatiska problem som behöver hanteras först. Vi låter också patienten skatta sin psykiska hälsa, ordnar kontakt med läkare om det behövs och vi är med patienten som stödperson hela processen. Man kan säga att vi är lite som spindlarna i nätet, säger Jessica Halsius.

Arbetar mer strukturerat

Det finns lite olika sätt som ärenden kommer in.

– Jag hade exempelvis en person som sökte vård hos mig för att få hjälp att hitta en struktur i vardagen, men det framgick ganska snart att det fanns flera andra problem och då kunde jag efter att ha frågat patienten om lov ta upp det med de övriga i teamet. På så sätt kunde vi involvera stöd från flera av oss, säger Mary-Lis Andersson och fortsätter:

– Överlag tycker jag vi jobbar mycket mer strukturerat med våra patienter nu. Tidigare tog vi emot dem var för sig, men nu kan vi rådfråga varandra och jobba med helheten på ett bättre sätt.

KBT-terapi via internet

Det finns också möjlighet att stötta varandra mellan hälsocentralerna.

– Det gäller att använda de resurser vi har på bästa möjliga sätt, säger Malin Isaksson, som också nämner att ett verktyg de har att erbjuda för de med lättare psykisk ohälsa är KBT-terapi via internet, iKBT.

En sak är de alla överens om – att det nya sättet att jobba på har skapat en bättre tillgänglighet för patienterna.

– De säger själva att de är nöjdare med oss nu när de kan få ett bättre stöd mycket enklare och snabbare än förut.

27 september 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering