Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Kan jag leva som ung i glesbygden eller måste jag flytta?

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Det var frågan som Norrbottens Länsungdomsråd ställde under sitt seminarium i Visby. Diskussionen präglades av samsyn och stor framtidsoptimism samtidigt som utmaningar och nya perspektiv lyftes.

Något som lyftes och som panelen ofta återkom till var attityder och attitydförändringar. Bland annat begreppet glesbygd, vår självbild och hur vi talar om Norrbotten behandlades.

Stolthet och patriotism

När jag växte upp var det mer förknippat med skam att ha vuxit upp på glesbygden eller att komma från Norrbotten. Men jag ser att det är stor skillnad mellan generationer och jag ser att det ändras, inte minst på min egen son. Unga tränar inte bort sina dialekter utan är stolta över sin stad och sitt ursprung, berättar Britta Flinkfeldt, kommunalråd i Arjeplog.

Alexandra Möller, Länsungdomsrådet
Alexandra Möller från Norrbottens Länsungdomsråd

De andra panellisterna kände igen bilden som Brita gestaltade och vidhöll vikten av attitydförändring och glesbygdspatriotism. Begreppet glesbygd måste vi ta tillbaka och fylla det med gemenskap, ett starkt civilsamhälle och att vi tar hand om varandra. Vi har en annan attityd till varandra än vad man har i större städer, menar Eva Mörtsell från Centerpartiets ungdomsförbund.

Att äldre generationer har ett ansvar och en möjlighet att påverka ungdomars självbild och syn på Norrbotten påtalades också.

Det är fint att komma från glesbygden

Vårt språkbruk och hur vi pratar med våra ungdomar är viktigt. Säger vi att vi valt att bo i Pajala eller säger vi att vi blivit kvar. Vi måste vara goda ambassadörer. Det finns vanföreställningar om Norrbotten och glesbygden som faller tillbaka på självbild och identitet. Vi måste utmana den urbana normen och fördomar som finns och lyfta den expertis som finns hos oss. Norrbotten är till exempel ledande i digital utveckling. Idag, med den nya tekniken, kan vi göra det vi vill där vi vill vara. Men det finns fortfarandre utvecklingsmöjligheter, konstaterade Linnea Huhta, bl.a. ersättare i Unga på landsbygdens styrelse.

Britta Flinkfeldt och Linnea Huhta
Britta Flinkfeldt (S), kommunalråd i Arjeplog och Linnea Huhta, ersättare i Unga på landsbygdens styrelse

Att lyfta de positiva exemplen och påvisa den utveckling som sker i Norrbotten, som gör Norrbotten världsunikt, menade samtliga panelister är vitalt. Vi flyttar städer, skjuter upp raketer, gräver gruvor djupt ner i berg - vi är ett flaggskepp för resten av Europa och världen! hävdade Ida Karkiainen, socialdemokratisk riksdagsledamot från Haparanda. Ungas egna erfarenheter och bild av sin uppväxt delgavs också, tillsammans med utvecklingsmöjligheter som den unga digitaliserade generationen ser.

Linnea Nilsson, Länsungdomsrådet, i Almedalen
Linnea Nilsson från Norrbottens Länsungdomsråd

Arvidsjaur var ett bra samhälle att växa upp i. Det är levande och finns kultur. Men jag skulle vilja ser mer utveckling och samarbete mellan olika orter i Norrbotten och även med våra grannländer. Vi unga vill resa och möta kompisar som bor på helt andra platser än oss själva. Det måste bli lättare att ta del av kulturutbud och upplevelser i andra kommuner än den man själv bor i. Bussförbindelserna måste bli bättre i alla riktningar, menade Katarina Lindmark, Norrbottens representant i Barentsregionens ungdomsråd.

Stor behov på arbetsmarknaden

Tillgången till utbildning diskuterades länge som en av de avgörande faktorerna för ungas förutsättningar att leva och verka på glesbygden. Linnea Huhta hävdade vikten av att ha tillgång till utbildning på plats genom distansutbildning. Att unga väljer att flytta för att plugga lyftes också liksom möjligheterna till jobb om de väljer att flytta tillbaka.

Det viktigaste vi kan göra för att landsbygden ska utvecklas och frodas är att se till att unga som flyttar för att utbilda sig, resa och hitta nya erfarenheter kan komma tillbaka och att det då finns jobb och bostäder för dem. Det handlar om regional utveckling, företagsamhet och digitalisering för att överbrygga de stora distanserna. Något vi måste utveckla, menade Eva Mörtsell.

Johan Öberg
John Öberg från Norrbottens Länsungdomsråd

Katarina Lindmark berättade om hur elever som studerar på yrkesförberedande gymnasium på ett lättare sätt kommer i kontakt med arbetsmarknaden och får jobb fort medan de som studerar studieförberedande utbildningar sällan vet vilka karriärmöjligheter och arbeten som finns i hemkommunen efter en vidareutbildning. Vikten av information om vilka sektorer och jobb som finns framhöll Eva Mörtsell som avgörande. Norrbottens skriande behov av högutbildad arbetskraft måste påtalas för unga på studieförberedande utbildningar. Behovet av högutbildad personal kommer enligt prognoser öka drastiskt.

Vi har ett enormt behov av utbildad personal idag. Så var det inte förr. De som söker jobb har ofta fel eller för låg kompetens, berättade Britta Flinkfeldt.

Framtidens arbetsmarknad bygger på nya innovationer, företagsamhet och teknikutvecklingen, menar Eva Mörtsell. Linnea Huhta lyfte samverkan mellan ideell, privat och offentlig sektor somt hållbara mötesplatser för människor och kultur som viktiga framgångsfaktorer.

Mer än bara skog

Mer än dubbelt så många tjejer som killar flyttar från Norrbotten. Det blir en skev demografisk befolkning. Vad beror det på? En del är att vi har marknadsfört oss och förknippas med machokultur; gruvor, tuffa hårda jobb, skoter, motorintresse, jakt och att skjuta allt som rör sig. Det finn en nidbild som sprids som inte tilltalar kvinnor. Vi vet att där kvinnor stannar växer befolkningen, konstaterade Ida Karkiainen.

Katarina Lindmark, Länsungdomsrådet och Ida Karkiainen (S) riksdagsledamot
Katarina Lindmark från Norrbottens Länsungdomsråd tillsammans med Ida Karkiainen (S), riksdagsledamot.

Ida Karkiainen menade vidare att vi inte får värdera de som flyttar och sedan kommer tillbaka högre än de som väljer att stanna kvar samt att vi inte ska värdera olika jobb eller val olika. Unga möts av olika attityder då de berättar om sina framtidsplaner. Vissa uppmuntras till att lämna Norrbotten permanent, andra uppmuntras till att stanna och vissa upplever sig nedvärderade i förhållande till de som väljer att lämna sina hemorter.

När jag skulle flytta för att plugga möttes jag av dem som uppmuntrade mig och av de som ifrågasatte mitt val, bekräftade Eva Mörtsell.

Eva Mörtsell och Ida Karkiainen framhöll båda statens grundläggande ansvar att förse alla medborgare med grundläggande resurser och infrastruktur. Satsningar på LTU, bredband, post och vägar lyftes bland annat.

Staten ska inte bara se till populationstäthet och inte bara bygga där det bor flest människor utan även där det bidrar till en positiv utveckling. Den förändringen sker nu och det är kul men det råder en stor skepsis. Man ifrågasätter och menat att det bara finns träd där uppe när det i själva verket finns många starka företag och föreningar här och ett livfullt kulturliv. Vi behöver den grundläggande infrastrukturen, berättade Ida Karkiainen.

Aslutningsvis ville Länsungdomsrådet få svar på vår fråga, "Kan jag leva som ung på glesbygden?". Att optimismen spirar och att framtiden är ljus, om vi förvaltar den rätt, stod klart då samtliga paneliser gemensamt svarade med ett rungande "Ja!". 

John Öberg, representant för Boden i Länsungdomsrådet

Nedan ses seminariet i sin helhet:

12 september 2018
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering