Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Digitaliseringen är en nyckelfråga för landsbygden

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Tillgången till service på landsbygden är i grund och botten en demokratifråga. Landsbygdsborna har samma behov av vård, skola, livsmedel och samhällstjänster som stadsborna. E-handel, e-hälsa, samordnade transporter, digitala affärslösningar och möjligheter till distansarbete är exempel på faktorer som bidrar till livskraftiga, smarta och hållbara byar, där människor vill bo kvar och dit fler vill flytta.

Smarta hållbara byar

Trygghet är viktigt för människorna på landsbygden, konstaterar det norrbottniska EU-projektet Smarta hållbara byar. 

I EU-projektet Smarta hållbara byar, som drivs i samverkan mellan Region Norrbotten, Luleå tekniska universitet och Norrbottens kommuner, lyfts servicen och tryggheten för människor som bor på landsbygden fram som en viktig framtidsfråga för länets utveckling.

– Digitaliseringen är en nyckelfråga. Genom digitala system kan servicen komma närmare oss medborgare, oavsett var vi bor, säger Johanna Lindberg, bredbandskoordinator på Region Norrbotten.

När det gäller trygghetsaspekten säger Johanna Lindberg att den är viktig för att människor ska kunna utvecklas och verka på landsbygden.

– Det ställer krav på nätverkande och samarbete mellan människor, företag och samhällsorganisationer.

Landsbygdsanpassade e-tjänster

Ett prioriterat område är e-hälsa, att landsbygdsborna har god tillgång till vård och hälsa så nära deras hem som möjligt.

Ett annat viktigt område är projektet är transporter, där är ökad samordning är ett viktigt mål både för gäller gods och persontransporter.

– I dag kan det vara ett dagsprojekt att ta sig från punkt A till punkt B om man bor på landsbygden. Det saknas ofta lämpliga transportsätt, hållplatser och avgångar. Dessutom innebär kollektivt resande många gånger påfrestningar på grund av bristfällig information. Med utbyte av realtidsinformation mellan transportleverantörer och samordning av olika transportsystem kan flödet förbättras avsevärt, säger Johan Tingström, seniorkonsult på logistikföretaget iTid.

Tero Päivärinta, professor i informationssystem på Luleå tekniska universitet, håller med:

– Även flödet för godstransporter behöver förbättras. Landsbygdsborna ska enkelt kunna beställa varor och få dem levererade i rimlig tid. För att det ska vara lönsamt att leverera varor och tjänster till landsbygden krävs landsbygdsanpassade e-tjänster och nya affärsmodeller.

Den glokala marknaden

Projektgruppen för Smarta hållbara byar framhåller också att de digitala tjänster som utvecklas måste anpassa sig efter hur samhället ser ut.

– Det finns en uppsjö av olika digitala tjänster från exempelvis apotek och matkasseleverantörer, liksom inom e-hälsa och bokning av transporter, men de flesta är mindre intresserade av vem som tillgodoser behovet. De som producerar tjänster behöver därför samordna sig för kundens bästa, säger Johanna Lindberg.

– Digitaliseringen gör det möjligt att skapa en marknad som är ”glokal”, där olika aktörer på landsbygden producerar varor lokalt, som kan distribueras på en global marknad. Det gör det möjligt för människor att bedriva affärsverksamheter som inte är beroende av den fysiska lokaliseringen utan snarare av att den digitala infrastrukturen fungerar effektivt, säger Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem på Luleå tekniska universitet, och fortsätter:

– Den glokala marknaden kräver en transportinfrastruktur som gör det möjligt att distribuera varor på ett effektivt och säkert sätt där affärsidkare kan känna sig trygga både med att de både får leveranser och kan leverera varor och tjänster på ett tillförlitligt sätt.

Digital kompentens krävs

Mari Runardotter, lektor i informationssystem på Luleå tekniska universitet, lyfter vikten av ökad digital kunskap bland de som bor på landsbygden. Hon pekar på att regeringens digitaliseringsstrategi betonar vikten av att Sverige arbetar för ”digitalt kompetenta och trygga människor”.

– En väl utbredd digital kompetens bland den svenska befolkningen är en förutsättning för att alla ska kunna dra nytta av digitaliseringens alla möjligheter. Mer precist innebär digital kompetens att alla ska vara förtrogna med digitala verktyg och tjänster, och de ska dessutom ha förmåga att hänga med och delta i den digitala utvecklingen utifrån sina förutsättningar.

– I projektet Smarta hållbara byar har vi sett att en utbredd digital kompetens är en stor utmaning för landsbygden. Behovet av utbildning i användning av den digitala tekniken såväl som kunskap om vad som är möjligt att göra med den är stort. Förutom att behärska tekniken måste människor också få information om vad som är möjligt och vilka tjänster som finns, säger hon.

Mari Runardotter menar att ytterligare en aspekt av digital kompetens är den sociala biten.

– Det handlar inte enbart om att få tillgång till all den samhällsservice som erbjuds digitalt. För människor i glesbygd kan den digitala tekniken också bidra till minskad isolering, eftersom den gör det möjligt att ha kontakt och samtala med andra. Digital kompetens kan med andra ord bidra till att höja livskvaliteten.

Förutsättningar för nya möten

De norrbottniska kommunerna ingår också i projektet Smarta hållbara byar och Emma Wallin, kommunal landsbygdsutvecklare på Gällivare kommun, samt Roger Ylinenpää, samhällsstrateg på Luleå kommun, lyfter fram att digitaliseringen ibland skapar oro för minskad mänsklig kontakt, men de menar att mötesplatser på landsbygden som exempelvis bygdegårdar, idrottsklubbar, livsmedelsaffärer och servicepunkter kommer att vara samlingsplatser även framöver, där digitaliseringen kanske till och med kan bidra till att skapa förutsättningar för nya möten.

– Det behövs broar som överbryggar okunskap så att människor inte lämnas utanför. En servicepunkt i en by kan bidra till att minska det digitala utanförskapet genom att erbjuda tjänster som gör det enklare för medborgarna att anamma nya funktioner och teknik, säger de.

Det femte transportslaget

Jaap van de Beek, professor i signalbehandling på Luleå tekniska universitet, anser att en fungerande infrastruktur är en självklar förutsättning för landsbygdens utveckling. Det gäller inte bara de fyra traditionella transportslagen luftfart, sjöfart, järnvägstrafik och vägtrafik utan även den digitala infrastrukturen.

– Landsbygden behöver infrastruktur för fast och mobilt internet med samma kvalitet som i städerna. En fungerande digital infrastruktur på landsbygden gör att larmtjänsten kan nås var man än befinner sig. Det möjliggör också för turismnäringen och andra branscher att ta betalt via e-tjänster och att de gröna näringarna kan drivas på ett modernt sätt. Företag, oavsett var de ligger, når ut på den globala marknaden, och e-hälsa, e-skola, e-omsorg kan bli kostnadseffektivt och ge kvalitetsvinster.

Han avslutar: 

– Flaskhalsen för att nå en blommande landsbygd utgörs inte av tekniken utan av marknadens affärsmodeller, som i dag är mer anpassade för städernas behov. Som en del av lösningen bör därför den digitala infrastrukturen ses som ett femte transportslag både på kommunal, regional och nationell nivå.

Kontaktperson

Namn: Johanna Lindberg
Titel: Bredbandskoordinator, Avdelningen för regional utveckling, Region Norrbotten
Telefonnummer: 0761 - 18 31 71

19 april 2018
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering