Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Samarbete ska stärka stödet till unga hbtq-personer i Norrbotten

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Region Norrbotten har beviljats bidrag från Socialstyrelsen för att under 2018 öka kunskapen om unga hbtq-personers situation. Medlen ska användas till ett samarbete mellan regionens folkhälsocentrum, länets ungdomsmottagningar, barn - och ungdomspsykiatrin och RFSL.

hbtq homosoexuellla transpersoner

Ur ett jämlikhetsperspektiv råder stora skillnader mellan hur olika grupper i Norrbotten mår. Några av de bakgrundsfaktorer som särskilt påverkar och skapar olika förutsättningar för livsvillkor är kön, sexualitet, ålder, socioekonomisk status, funktionsnedsättning, utbildningsnivå och födelseland.

Hbtq-personer är en av de särskilt utsatta grupperna.

– Mot bakgrund av att det saknas regionala underlag för hbtq-personers hälsoläge, särskilt med betoning på trans, genomförs nu en studie i Norrbotten. Målet är att ta reda på hur unga hbtq-personer, 12-25 år, skattar sin egen hälsa med särskilt fokus på psykisk hälsa, säger Linda Moestam, folkhälsostrateg på Region Norrbotten och sakkunnig inom jämställdhet och jämlikhetsfrågor.

Följs upp med internat

Enkäten har tagits fram av Joakim Suikki, PTP-psykolog vid BUP i Luleå, i samarbete med Folkhälsocentrum och RFSL Luleå och norra Norrbottens län. Enkäten sprids fram till i slutet av augusti.

– Som uppföljning på enkäten genomförs i oktober ett internat där den främsta målgruppen är personal vid länets ungdomsmottagningar och barn - och ungdomspsykiatrin. Även fler kan bli aktuella att bjuda in, säger Linda Moestam, processledare för internatet tillsammans med Maya Bergström Wuolo, folkhälsostrateg och sakkunnig inom sexuell hälsa på Region Norrbotten.

– Syftet är att kompetensutveckla personal i hbtq och hälsa samt att stärka upp samarbetet mellan inblandade aktörer. Vår målsättning är att nå ut bättre med vilka kontaktytor som finns dit hbtq-personer kan söka sig för stöd och hjälp. Det är av avgörande betydelse att hbtq-personer vet vart de kan vända sig samt att personalen de möter har den kompetens som behövs för att kunna garantera ett tryggt vårdmöte, säger Linda Moestam.

Några av de utbildare som medverkar på internatet är Fox Foxhage, socionom och sexualupplysare, Mattias Segerlund, psykolog på könsidentitetsmottagningen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt Ida Jonsson, projektledare inom suicidprevention på Region Norrbotten.

Personalen måste vara öppen

Barbro Backgård, barnmorska på Luleå ungdomsmottagning, medverkar i planeringen av internatet och poängterar att det är viktigt att ungdomsmottagningarna arbetar för att alla ska känna sig inkluderade.

– Region Norrbotten måste börja jobba ännu mer förebyggande. Ingen ska behöva känna sig begränsad av samhällets normer utan vi behöver stötta varje ung person att kunna vara sig själv, oavsett vem hen är. Ungdomsmottagningarna behöver vara föregångare och öppna upp vägen för de unga vi möter, säger hon och fortsätter:

– Personalen måste ha vara öppen och våga ta upp dessa frågor i mötet med unga. Att lyfta hbtq-frågor handlar egentligen inte om att lyfta nya frågor. Människor har alltid haft olika könsidentiteter och sexualiteter. En har bara inte kunnat ta plats som normbrytare i samhället tidigare.

Mer systematiskt hbtq-arbete

Barbro Backgård menar att hbtq-personers rättigheter har blivit bättre, men att de ännu inte är bra.

– Vi vet att hälsan är betydligt sämre hos denna målgrupp än hos många andra och att många hbtq-personer riskerar att hamna i utanförskap. Här har ungdomsmottagningarna en viktig roll. Vi önskar att unga hbtq-personer hade det enklare i vårdmötet, att alla får samma rätt att känna sig bekräftade, respekterade och sedda. Oftast handlar det om små saker, detaljer som kan göra hela skillnaden.

Arbetet med hbtq-frågor är inte nytt för Folhälsocentrum, som har ett särskilt uppdrag att arbeta för den jämlika och jämställda hälsan i Norrbotten.

– Däremot är det av betydelse att arbetet med hbtq-frågor bedrivs mer systematiskt och att ansvar för frågorna blir tydligare inom fler av regionens verksamheter, säger Linda Moestam.


Fakta om hbtq-personers hälsa

De flesta homo- och bisexuella uppger att de har ett bra eller ett mycket bra allmänt hälsotillstånd. Trots detta finns stora skillnader i den självrapporterade hälsan jämfört med heterosexuella, vilket en studie från Folkhälsomyndigheten 2015 lyfter fram.

Bland transpersoner är självmordstankar, diskriminering, våld och kränkande behandling vanligt förekommande. Särskilt icke-binära transpersoner rapporterar särskilt utsatthet för psykisk ohälsa.

Bland transpersoner uppger över en tredjedel av respondenterna i Folkhälsomyndighetens studie att de minst en gång under de senaste tolv månaderna allvarligt övervägt att ta sitt liv. En tredjedel menar att de någon gång försökt att ta sitt liv.

Självmordstankar och/eller självmordsförsök är inom gruppen transpersoner vanligast bland yngre personer. Bland personer i åldersgruppen 15-19 år svarade 40 procent att de försökt ta sitt eget liv någon gång. 

Kontaktperson

Namn: Linda Moestam
Titel: Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum, Region Norrbotten
Telefonnummer: 070-212 29 81

23 juni 2018
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering