Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

De bedriver tandvård för utsatta grupper

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

För två år sedan tillkom en ny specialitet inom tandvården i Sverige, orofacial medicin, och sedan ifjol finns den också hos Region Norrbotten. Bland patienterna återfinns bland annat äldre med demens, cancersjuka och personer med tandvårdsfobi, funktionsnedsättning eller psykisk sjukdom.

Orofacial medicin är en helt ny specialitet inom  tandvården och erbjuds sedan 2019 också i Norrbotten. Från vänster: Angelika Lantto, verksamhetschef för specialisttandvården i Region Norrbotten, Petter Vikström, ST-tandläkare, och Annika Lindqvist, sjukhustandläkare.
Orofacial medicin är en helt ny tandvårdsspecialitet. Från vänster: Angelika Lantto, verksamhetschef för specialisttandvården i Region Norrbotten, Petter Vikström, ST-tandläkare, och Annika Lindqvist, sjukhustandläkare. Foto: Jonas Hansson.

Det finns nio specialiteter för tandläkare. Vid sidan av bland annat endodonti, käkkirurgi och parodontologi kan man sedan juni 2018 också utbilda sig inom orofacial medicin.

Målgruppen är vuxna patienter, till skillnad mot pedodonti, som är specialisttandvård som vänder sig till barn och ungdomar och till stora delar påminner om orofacial medicin.

Mun och ansikte

Enligt Socialstyrelsen karaktäriseras den nya specialiteten av ”diagnostisering och behandling av vuxna patienter som har orofaciala sjukdomar eller tillstånd och även till exempel systemsjukdomar, funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa”.

– Själva ordet betyder ju egentligen bara att det handlar om tandhälsa kopplat till mun och ansikte, men innebörden är betydligt djupare, säger Angelika Lantto, verksamhetschef för specialisttandvården/Tandvårdens kompetenscentrum i Region Norrbotten.

Hon är Norrbottens första och än så länge enda specialist inom området och en av tre i norra Sverige.

Läkare och tandläkare

Angelika Lantto fick sin behörighet 2019, strax efter att den nya specialiteten hade inrättats. Att det gick så snabbt berodde på att hon året dessförinnan hade disputerat i förekomst av tandförluster och proteser hos personer med omsorgsberoende och funktionsnedsättning.

Hon är också huvudhandledare för ST-tandläkaren Petter Vikström, som berättar varför han valde den orofaciala specialiteten:

– Det beror på att jag en gång i tiden valde mellan att bli läkare eller tandläkare. Det känns som att det här är en brygga mellan de olika vårdområdena.

Han berättar att det finns ett omfattande samarbete mellan kollegorna i landet, som syftar till att bygga upp en likartad vård oavsett var patienterna finns.

– Det känns spännande att få vara med från grunden i uppbyggnaden av något nytt.

Orofacial medicin är en helt ny specialitet inom  tandvården och erbjuds sedan 2019 också i Norrbotten. Från vänster: Angelika Lantto, verksamhetschef för specialisttandvården i Region Norrbotten, Petter Vikström, ST-tandläkare, och Annika Lindqvist, sjukhustandläkare.
ST-läkaren Petter Vikström, flankerad av Angelika Lantto och Annika Lindqvist, berättar att han valde mellan att bli läkare eller tandläkare och att orofacial medicin känns som en brygga mellan de olika vårdområdena. Foto: Jonas Hansson.

Blir kvar till 100 procent

På frågan om han planerar att bli kvar i Norrbotten när han är färdig specialist svarar han:

– Ja, till 100 procent. Jag är från Kalix och är rotad här med min familj och vi har också byggt hus i Luleå.

Annika Lindqvist, som också hjälper till att handleda Petter Vikström, är sjukhustandläkare, en roll som föregick specialiteten. Längre tillbaka i tiden benämndes det ”särtandvård”, berättar hon.

– Jag har själv lång erfarenhet av att arbeta med de patienter det handlar om, men tycker det är för sent i yrkeslivet att specialistutbilda mig, även om det är en fantastisk utbildning. Sjukhustandläkarna finns ju kvar och är viktiga i nätverket över länet.

Samordnar narkostandvård

Den nya avdelningen är samlokaliserad med övriga specialiteter på Tandvårdens kompetenscentrum i Luleå, vilket de alla tre ser stora fördelar med. Samtidigt har de ett regelbundet samarbete med sjukhusen och omsorgen. De tar också emot remisser från privat tandvård.

– Fortfarande är det tandvårdsteam från allmäntandvården som utför den mesta vården, men det är vi som bedömer och fördelar remisserna, säger Angelika Lantto, som också konstaterar att den nya avdelningen samordnar all narkostandvård i länet. Tidigare fanns flera olika remissinstanser och olika köer för patienterna beroende på var de bodde.

– När vi tog över ledde det till att köerna i stort sett helt försvann, i vart fall innan coronapandemin som gjort att vi fått konkurrera med övrig vård om tillgång till narkosen. I nuläget ligger vi efter ungefär 80 dagar så när vi nu börjar komma tillbaka till det vanliga är det viktigt att prioritera de med störst behov. Tills vidare undviker vi också att kalla riskgrupper. Om det inte är akut måste de tyvärr avvakta tills covidläget förbättrats, säger Angelika Lantto.

Demens och cancer

Hon berättar att en stor del av patienterna är äldre personer med komplexa medicinska tillstånd, exempelvis demens, läkemedelskänslighet, svaghet och trötthet.

– De har större risk att drabbas av både karies och inflammationer. De som kommer hit har dessutom ofta ett påverkat allmäntillstånd, säger Angelika Lantto.

– Att det är så stor andel äldre patienter beror också på att de idag oftast har kvar sina tänder, till skillnad från förr då de flesta hade löständer, säger Annika Lindqvist.

Även cancerpatienter är vanligt förekommande liksom personer med psykiatriska sjukdomar som ibland inte klarar av att sköta sina tänder själva eller som har mediciner som påverkar tandhälsan. Ytterligare en grupp är de som är tandvårdsrädda.

Orofacial medicin är en helt ny specialitet inom  tandvården och erbjuds sedan 2019 också i Norrbotten. Från vänster: Angelika Lantto, verksamhetschef för specialisttandvården i Region Norrbotten, Petter Vikström, ST-tandläkare, och Annika Lindqvist, sjukhustandläkare.
De etiska frågorna är väldigt viktiga och hanteras dagligen, berättar Petter Vikström, Angelika Lantto och Annika Lindqvist. Foto: Jonas Hansson.

Bred specialitet

Vidare kan nämnas patienter med intellektuell funktionsnedsättning, exempelvis Downs syndrom, liksom de med oralmotoriska problem och patienter som haft en stroke och dräglar mycket.

– Det är en väldigt bred specialitet och till skillnad mot andra specialiteter är vi inte experter på ett visst område som tandlossning eller kirurgi utan vi behöver lyfta blicken och se hela människan, i nära samarbete med de andra specialiteterna, säger Angelika Lantto.

Att möta de olika patientgrupperna kan ibland vara en utmaning, konstaterar Petter Vikström, som liksom de tandsköterskor och tandhygienister som ingår i teamet får psykologisk handledning en gång i månaden.

Erbjuds KBT-terapi

Även patienterna kan erbjudas psykologiskt stöd i form av upp till tio tillfällen KBT-terapi inklusive besöket hos tandvården.

– Många har inte varit till tandläkaren på många år och behöver förberedas, säger Petter Vikström.

Psykologen är också med vid behandlingen, där patienten även kan få lustgas för att lugnas. Många patienter, särskilt personer med demenssjukdom, har också med sig anhöriga eller omsorgspersonal.

– Då måste vi också kunna förklara för dem varför vi gör eller inte gör vissa saker, säger Annika Lindqvist.

Etiken viktig

Hon menar att de etiska frågorna är väldigt viktiga:

– Hur bemöter man exempelvis en person med demenssjukdom som har infekterade tänder som behöver tas bort, men de säger ”vill inte”? De har ju rätt att bestämma själva och vi vill inte utsätta dem för övergrepp. Målet är att få patienten med sig, men oftast sker beslut om behandling i samråd med anhöriga där vi diskuterar vad patienten mår bäst av.

Petter Vikström konstaterar att etiken är ständigt närvarande.

– Vi lägger stor vikt vid den. Det kan exempelvis vara en demenssjuk med jättemånga hål och infektioner, som inte vill ta emot behandling. Då kanske vi väljer att inte åtgärda allt utan bara det värsta, mest nödvändiga. Vi kanske inte heller erbjuder den mest kvalificerade vården, som implantat, om vi inte tror att det gynnar patienten, säger han.

9 september 2020
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering