Fem till sex gånger per år träffar kulturens tjänstemän inom landstinget sin kollegor i länets fjorton kommuner för att diskutera aktuella kulturfrågor och utvecklingen av länets gemensamma kulturplan.

Den här gången - tisdagen 3 april - var det främst mot det så kallade civilsamhället som uppmärksamheten riktades. Civilsamhället ska inte beskrivas – som någon skämtsamt uttryckte det vid mötet – allt som inte är militärt. Snävare avgränsningar är så handlar det nämligen om.

Begreppet civilsamhället anses – enligt Nationalencyklopedin, NE – komma från engelskans civil society och används i svenskan främst i betydelsen av "organisationer och föreningar som studieförbund, folkhögskolor och andra subjekt som inte utgör en del av myndigheterna eller av statsapparaten".

Det innebär att en stor del av kulturens ideellt arbetande föreningar ryms inom begreppet civilsamhället och har fått en viktig plats i arbetet med länets kulturplan.

Fungerande modell

Gällivare kommun har sedan fyra år tillbaks hittat en fungerande modell för utvecklingen av kulturlivet samt fördelningen av de ekonomiska bidragen till sitt föreningsliv.

-Allt bygger på en dialog som leder fram till att en representant för föreningen, tillsammans med kulturchefen, skriver under en överenskommelse om hur bidragen får användas samt åtaganden som föreningen har gentemot kommunen, säger Lars Israelsson.

Sammanlagt handlar det om 32 föreningar som får bidrag av Gällivare kommun. Tillsammans med verksamhetsledaren Jerker Johansson presenterade Lars Israelsson den årscykel kommunen arbetar med vid fördelningen av bidragen.

-Under ett intensivt dygn i januari inleder vi med att träffa alla föreningar och för att gå igenom deras ansökan med ekonomi, verksamhet, framtidsplaner med mera. Sedan gör vi tjänstemän ett förslag till fördelning av årets pengar, säger Jerker Johansson och fortsätter:

-Ungefär en månad senare är det politikerna i nämnden som slutligen fattar beslut om fördelningen av bidragen.

Ställer krav

Vid de här "utvecklingssamtalen" är det inte bara föreningarnas behov av bidrag som diskuteras. Kommunen är också noga med att skriva in att föreningen ska delta både vid den kommande kulturfestivalen samt kulturveckan.

-Genom att vi satsar pengar på föreningarna vill vi också att de ska ge något tillbaka till kommunen. Därför vill vi att de ska vara med vid dessa arrangemang, säger han.

Jerker Johansson berättar också att den arbetsmetod som kommunen använder sig av vid fördelningen av bidrag till civilsamhället har fungerat smärtfritt och utan kritik.

_Vi har lyckats just för att vi har så bra dialog med föreningarna. Men det finns ett stort problem som måste lösas i framtiden och det är hur vi ska nå de allt fler ungdomar som inte är organiserade i föreningar, säger han.

Anna-Karin Andersson (bilden) är verksamhetschef för organisationen Ideell Kulturallians med säte i Stockholm. Som medlemmar har alliansen de flesta organisationer som är verksamma inom amatörteatern, musikföreningar, bygdegårdar, ABF, Folkets och Parker, studieförbund, nykterhetsrörelsen, etniska organisationer och hembygdsrörelsen med flera. Organisationen, som funnits sedan 2008, räknar själva med att har cirka en miljon medlemmar som representerar en årlig publik på 20 miljoner besökare.

-Vårt viktigaste syfte är att synliggöra medlemsorganisationernas betydelse för kulturlivet samt vara med och påverka samhället i rätt riktning, säger hon.

Ideell Kulturallians har på några orter i landet hunnit bygga upp regionala organisationer som är med och påverkar arbetet med de lokala kulturplanerna.

-Men vi skriver inga remisser. I stället lämnar vi våra synpunkter på kulturplanerna direkt till Kulturrådet, säger hon.

Hon delar gärna med sig av ett gott råd till dem som arbetar med att utveckla kulturplanen i Norrbotten. Och det är vikten av dialoger och att det framgår i kulturplanen vad man vill med det civila samhället.

-Det är viktigt att hålla konstruktiva samråd men att också vara öppen för civilsamhällets synpunkter och idéer.

Sápmi Awards

Innan kommun och landstingsmötet avslutades för dagen gjordes en snabb genomgång bland deltagarna och där kommunerna fick chansen att berätta om det mest spännande som är på gång inom kulturområdet just för stunden. Här följer några exempel:

-I sommar arrangeras för första gången något som kallas Sápmi Awards i Jokkmokk. Det är en kulturfestival med musik, mat, slöjd och renskötsel, berättar Anna-Karin Aira, kultursekreterare i kommunen.

-Den 19 mars invigdes vår nya bokbuss och vi har nu fördubblat vår uppsökande biblioteksverksamhet, säger Åke Boström, kulturchef i Luleå.

-Vi har fått en ny konsthall belägen på folkhögskolan. Konsthallen invigdes helt nyligen av Elisabeth Lax, berättar Kjell Tegnelund, kultur och bibliotekschef i Älvsbyn.

-I Pajala har vi lyckats rekrytera en ny kultur- och utbildningschef i Leif Rönnbäck, berättar Anders Drugge.

Mona Lundström, Kulturchef i Piteå, berättar engagerat om vad kommunen anser om den dansutredning som nyligen presenterats.

Kalle Bergdahl, kommunförbundet i Norrbotten och divisionsstabens Annette Kohkoinen.

Carina Jarret, tf chef för Norrbottens museum har nyligen brutit armen men arbetar ändå.

Grupparbete om civilsamhällets roll. Från vänster Anders Drugge, Pajala, Annika Hansson, divisionsstaben, Kristina Nilsson, Norrbottensmusiken och till höger Lars Israelsson.

Britt-Marie Isaksson, Överkalix kommun och Elisabeth Lax, kulturchef i landstinget.