Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Uppskattad utbildning i omhändertagande av den akut sjuka patienten

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Anna, Sofia och Beatrice gör sin första utbildningsdag på det kliniska basåret för sjuksköterskor. Förutom utvecklad introduktion och mentorsamtal i grupp ingår praktisk träning inom olika områden. Denna gång är det akut omhändertagande och S-HLR som gäller.

De får öva på att behandla hjärtstopp med hjärt- och lungräddning samt defibrillator (S-HRL). Sara Trast, specialistsjuksköterska i akutsjukvård och utbildningsledare, går igenom hjärtstartare och vad som är viktigt att tänka på.

– Just den här apparaten är automatiskt vilket betyder att den pratar med oss och berättar vad vi ska göra. Om den däremot är manuell måste ni själva göra analyser och hålla reda på tiden när ni ska defibrillera, säger Sara.

Kliniskt basår

När det är dags för att praktiskt få öva blir deltagarna tilldelade olika roller. Här ansvarar Sofia för defibrillering. Anna för hjärtkompressioner och Beatrice för inblåsning.

"Bengt, 85 år klagar på bröstsmärtor"

Förutom HRL får deltagarna genom patientfall också öva på att identifiera och behandla livshotande tillstånd (A-E) samt att kommunicera effektivt i akuta situationer (SBAR).

– Bengt är inlagd på grund av bröstsmärta och dyspene. Han kom från akutmottagningen till er på avdelningen. Han har tidigare hjärtsjukdom. Han sjunker i medvetande, klagar på ökad bröstsmärta och svårt att få luft, berättar Sara.

Kliniskt basår 

Sara, introducerar dagens patientfall och Sofie utses till teamledare med ansvar för att leda arbetet kring patienten.

Sofie och Beatrice pratar hela tiden med Bengt som klagar på bröstsmärtor. Lugnt kommunicerar de med varandra och går igenom det de har lärt sig inom A-E och vilka åtgärder de kan göra. De ställer kontrollfrågor om Bengts puls, hur han andas och andra värden som de vanligtvis skulle få reda på via teknik eller observation av patienten.

Vad misstänkte ni att Bengt drabbats av? Frågar Sara

– Hjärtinfarkt svarar alla tre.

– Bra! Ni gav alla rätta mediciner, ni skötte det jättebra, säger Sara.

Kopplar ihop teori och pratiska övningar

Sara hoppas att övningar på patientfall ska göra att sjuksköterskorna ska känna en större trygghet i den ledarroll som de har i teamet.

– Det är så roligt att se den teoretiska kunskapen de nya sjuksköterskorna har från utbildningen, de är jätteduktiga! För att de inte ska glömma så måste de få använda sin kunskap och öva i vilken ordning de ska göra vad. Prioritera, vad är viktigast nu och vad kan vänta. Om det övar praktiskt kommer de snabbare kunna plocka fram det ur minnet. I en akut situation måste de leva på det, det måste sitta. Det som är akut hos en patient måste man träna ofta eftersom det händer sällan.

"De känns tryggt att få öva praktiskt"

Anna Björnström arbetar på ortopeden på Sunderby sjukhus och uppskattar att det kliniska basåret innehåller praktiska övningar.

– Det jättebra och kul att få öva praktiskt, det gör att man känner sig tryggare när man väl står inför en akut situation. Jag tycker det är bra att jag får möjlighet att gå ett kliniskt basår, allt har varit väldigt bra hittills.

5 april 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering