Beslut i korthet 7 juni - Region Norrbotten

Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Beslut i korthet 7 juni

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Sammanfattning från regionstyrelsens sammanträde den 7 juni, där det bland annat togs beslut om en extraordinär satsning på vissa sjuksköterskor, en strategi för psykisk hälsa, en digitaliseringsstrategi, en strategi för Vägen till framtidens hälsa och vård 2035, inrättandet av en kompetensenhet inom primärvården, delårsrapport april 2018 och strategisk plan 2019-2021.

Nedan redovisas besluten kring merparten av de ärenden som behandlades. Handlingar där varje ärende beskrivs mer detaljerat finner du under rubriken Mer hos oss. Där finner du också en länk till den sida där protokollet publiceras cirka en vecka efter varje möte och mer information om vilka ledamöter som sitter i regionstyrelsen.

Länkar till besluten

Regiondirektörens rapport till styrelsen

Extraordinär satsning riktad till sjuksköterskor

Delårsrapport Region Norrbotten april 2018

Strategisk plan 2019-2021

Vårdval primärvård, uppföljning januari-april 2018

Utskrivningsklara patienter

Avsättning till kapitalförvaltning

Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021

Strategi Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035

Digitaliseringsstrategi för framtidens hälsa och vård

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Inrättande av kompetensenhet inom primärvården

Projektering Ögon Sunderby sjukhus

Överlåtelse av aktier i Garnisfastigheter AB

Utträde ur Winternet

Policy för medborgardialog

Revidering av ersättningsregler för stödpersoner

Revidering av patientnämndens reglemente

Regionstyrelsens delegationsordning

Instruktion för regiondirektören

Revisionsberättelse 2017, Norrlandstingens regionförbund

Motion om akademiska hälsocentraler

Motion angående visselblåsartjänst

Remissyttrande - Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården

Remissyttrande - Effektivare energianvändning

Remissyttrande - Lån och garantier för fler bostäder

Årsredovisningar och revisionsberättelser för samordningsförbund 2017

Antagande av nytt aktieägaravtal Arctic Business Incubator AB

Antagande av nytt aktieägaravtal Investeringar i Norrbotten AB

Utökad ägarfinansiering för Filmpool Nord AB

Medfinansiering projekt Latitude66 Mentorship 2.0

Finansiering av Testbädd för Aktivt och hälsosamt åldrande – etableringsfas

Regiondirektörens rapport till styrelsen

Regionstyrelsen beslutade att lägga regiondirektörens rapport till handlingarna.

Regiondirektörens rapport
Bilaga - ledningsrapport april 2018
Bilaga - delårsrapport april 2018, Division Länssjukvård
Bilaga - delårsrapport april 2018, Division Närsjukvård
Bilaga - delårsrapport april 2018, Division Folktandvård
Bilaga - delårsrapport april 2018, Division Service
Bilaga - delårsrapport april 2018, Division Länsteknik

Extraordinär satsning riktad till sjuksköterskor

Region Norrbotten gör en extraordinär satsning i form av ett lönetillägg riktad till sjuksköterskor som arbetar i dygnet runt-verksamhet på sjukhusens respektive rättspsykiatrins vårdavdelningar och akutmottagningar. Samtidigt införs även ett funktionstillägg för specialistutbildade sjuksköterskor som arbetar inom anestesi, operation och intensivvård. Samtliga dessa verksamheter är i nuläget beroende av inhyrd bemanning. I samband med att den extraordinära satsningen träder i kraft, upphör all inhyrning av grundutbildade sjuksköterskor och samtidigt görs ytterligare reducering av inhyrda specialistsjuksköterskor.

För de sjuksköterskor som arbetar heltid på vårdavdelningar med dygnet runt verksamhet och vid akutmottagningar, föreslås att från och med 1 oktober 2018 införa ett lönetillägg på 2500 kr per månad. Vid deltidsarbete ska lönetillägget reduceras. Samtidigt föreslås även ett funktionstillägg på 2500 kr per månad för specialistsjuksköterskor som arbetar på avdelningarna Anestesi, Operation och Intensivvård. För de som roterar in i dessa verksamheter på deltid ska funktionstillägget reduceras.

Regionstyrelsen beslutade att göra en extraordinär satsning för att minska beroendet av inhyrd bemanning bland sjuksköterskor. Ett särskilt lönetillägg införs för sjuksköterskor som arbetar på sjukhusens respektive rättspsykiatrins vårdavdelningar i dygnet runt verksamhet, vid akutmottagningar samt att funktionstillägg införs inom vissa specialiteter. Den extraordinära satsningen träder i kraft 1 oktober år 2018.

Regionstyrelsen beslutade att avsätta 12,3 mnkr för år 2018 och medel anvisas från reserven för priser och löner. För år 2019 avsätts 49 mnkr som arbetas in i strategiska planen.

Extraordinär satsning riktad till sjuksköterskor

Delårsrapport Region Norrbotten april 2018

Av de tio strategiska målen har ett helt uppnåtts, sju delvis uppnåtts medan två inte har nått upp till målsättningen.

Det ekonomiska resultatet per april 2018 är 54 mnkr vilket innebär att resultatmålet 2 procent av skatter och bidrag uppnås för perioden.

Årsprognosen pekar på ett överskott med 282 mnkr, vilket är 20 mnkr sämre än fjolårets resultat som var 302 mkr och innebär att resultatet bli 3,4 procent av skatter och bidrag och således bedöms resultatmålet uppnås även för helår 2018.

Däremot har hälso- och sjukvårdsdivisionerna underskott vilket beror på att de ekonomiska handlingsplanerna inte ger tillräcklig effekt under året och effekterna förskjuts framåt i tiden. Svårigheter med kompetensförsörjningen medför fortfarande ökade kostnader för inhyrd personal, både läkare och sjuksköterskor.

Regionstyrelsen beslutade att godkänna delårsrapporten.

Delårsrapport april 2018, Region Norrbotten
Bilaga - delårsrapport

Strategisk plan 2019-2021

I juni varje år ska regionfullmäktige besluta om en strategisk plan. Planen innehåller vision och värdegrund, regionens uppdrag och styrning, planeringsförutsättningar samt de fem perspektiven med strategiska mål med beskrivningar. Den lagstadgade treårsbudgeten ingår också.
I arbetet med att skapa förutsättningar för bästa livet och bästa hälsan finns en rad framtidsutmaningar som Region Norrbotten tillsammans med andra aktörer behöver hantera. Framtidsutmaningarna kan sammanfattas med svag befolkningsutveckling, stora avstånd, bristande folkhälsa, ökande försörjningsbörda och svårigheter med kompetensförsörjningen inom både offentlig sektor och näringslivet.

För att kunna möta behov och förväntningar även i framtiden behöver viktiga steg i gemensam riktning tas redan idag. En långsiktig målbild för framtidens hälsa- och vård med sikte på 2035 har tagits fram. Fyra tydliga kännetecken ses i den långsiktiga riktningen i hälso- och sjukvården och tandvården; individen och länets kvinnliga och manliga medborgare får likvärdigt och bra stöd att främja sin hälsa, är en aktiv och delaktig partner i vården, får nära vård på nya sätt och en god och samordnad vård på jämställda villkor. För att arbeta resurseffektivt och se till att vi hamnar rätt i framtiden måste beslut och vägval i nutid hela tiden säkra att de har förankring i de långsiktiga målen.

Regionstyrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige att anta Strategisk plan 2019-2021.

Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna yrkade avslag till förmån för ett eget gemensamt förslag. Även Norrbottens sjukvårdsparti yrkade avslag och bifall till ett eget förslag.

Strategisk plan 2019-2021
Bilaga - Strategiska planen

Vårdval primärvård, uppföljning januari-april 2018

Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 med utgångspunkten att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. I Norrbotten finns totalt 30 hälsocentraler, av dessa drivs 26 i egen regi. Majoriteten av norrbottningarna (86 procent) får sin primärvård via Region Norrbottens hälsocentraler. Antalet listade på länets privata hälsocentraler ökar, sammanlagt är drygt 35 000 norrbottningar listade på en privat hälsocentral. 59 procent av norrbottningarna har gjort ett aktivt vårdval.

Uppföljningen visar resultatförbättring inom flera områden, det finns dock förbättringspotential på vissa hälsocentraler. Telefontillgänglighet har varit ett särskilt fokusområde. Det finns anledning även fortsättningsvis till dialog med hälsocentraler med låg måluppfyllelse.

Regionstyrelsen beslutade att godkänna uppföljningsrapporten för Vårdval primärvård januari-april 2018

Vårdval Primärvård, uppföljning januari - april 2018
Bilaga - Uppföljning
Bilaga - Resultatbilaga

Utskrivningsklara patienter

Under flera års tid har det varit problem med att utskrivningsklara patienter blir kvar på länets sjukhus i väntan på att övergå till kommunens vård och omsorg. Nationellt sett har Norrbotten varit en av de regioner som haft flest utskrivningsklara patienter på sjukhus. Efter att flera åtgärder vidtagits och en ny lagstiftning trätt ikraft har läget förbättrats betydligt under våren 2018.

Under 2017 var antalet dagar per månad som patienter varit utskrivningsklara från sjukhus cirka 1670 i snitt och uppåt 2000 dagar per månad som mest. För de första fyra månaderna 2018 syns dock ett trend-brott; från 1 882 dagar i januari till 724 dagar för mars och 1 060 för april. Det är en anmärkningsvärd minskning som kan relateras dels till de förändringar i arbetssätt som införts via projektet Min plan och dels till att fler vård- och omsorgsplatser öppnats i framförallt Luleå och Bodens kommun. Dessutom har reglerna för kommunernas betalningsansvar för utskrivningsklara patienter skärpts från och med årsskiftet.

Regionstyrelsen beslutade att lägga informationen till handlingarna.

Utskrivningsklara patienter

Avsättning till kapitalförvaltning

En långsiktig pensionsprognos visar att regionens pensionskostnader kommer att öka väsentligt mer än skatteintäkterna. Pensionsförpliktelserna medför även kraftigt ökade pensionsutbetalningar som påverkar likviditeten framöver.

I Strategisk plan 2018-2020 har fastställts att en långsiktigt stabil ekonomi kräver att Region Norrbotten skapar reserver i form av positivt eget kapital och avsätter medel för framtida pensionsutbetalningar. I finansplanen 2018 har likvida medel avsatts för detta ändamål. Avsättningen är i linje med förvaltningsstrategin för pensionsmedel i förslaget till ny finanspolicy.

Regionstyrelsen beslutade att flytta 200 mnkr från likviditetsförvaltningen till den mer långsiktiga kapitalförvaltningen för att möta framtida ökad likviditetsbelastning för utbetalning till pensioner.

Avsättning till kapitalförvaltning

Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021

En strategi i psykisk hälsa har upprättats i samverkan med Norrbottens kommuner. Strategin ska vara ett stöd för det långsiktiga arbetet med ledning, styrning och utveckling av vård, stöd och omsorg för en god hälsa för länets medborgare under åren 2018-2021.

Psykisk hälsa är ett komplext område som berör hela samhället. En viktig del i det långsiktiga arbete är att sätta fokus på förebyggande och tidiga insatser framförallt när det gäller barn, unga och äldre samt de som drabbats av samsjuklighet. Insatserna behöver ofta samordnas och målet är en god psykisk hälsa bland befolkningen i Norrbotten. Den som drabbas av psykisk ohälsa ska få tillgång till god vård och omsorg utifrån behov. Länets aktörer behöver därför utveckla första linjen. Med första linjen menas de funktioner eller verksamheter som först uppmärksammar psykisk ohälsa och gäller såväl hälso- och sjukvård som kommunernas berörda verksamheter.

En god samverkan mellan Region Norrbotten och Norrbottens kommuner utgör en viktig grund för utveckling av god psykisk hälsa bland befolkningen.

Regionstyrelsen beslutade att anta Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021.

Strategi för psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021
Bilaga - strategin

Strategi Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035

Vid regionstyrelsens sammanträde i oktober 2017 beslutade styrelsen om att ge uppdraget till regiondirektören att utforma en strategi för sjukvårdens omställningsarbete med fokus på år 2035. Genom att anta strategin Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035 vill regionstyrelsen fortsätta ett kraftfullt arbete med att säkerställa att norrbottningars behov av en god hälso- och sjukvård tillgodoses nu och i framtiden.

Syftet med strategin Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035 är att ge en tydlig långsiktig riktning för hälso- och sjukvårdens inklusive tandvårdens omställning i regionen samt en plan för vägen dit.

Strategin har arbetats fram under hösten 2017 och våren 2018. Dialoger i Region Norrbottens egen verksamhet, med medborgare och vårdens samarbetspartners har varit viktiga delar i arbetet.

Regionstyrelsen beslutade att anta strategin Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035.

Strategin Vägen till framtidens hälsa och vård 2035
Bilaga - strategin

Digitaliseringsstrategi för framtidens hälsa och vård

Region Norrbotten har jobbat med digitalisering under en lång tid och har många gånger varit tidigt ute med nya lösningar. För att ta nästa kliv och för att göra det möjligt att nå målbilden i strategin ”Vägen till framtidens hälsa och vård 2035” måste regionen öka takten och arbeta än mer fokuserat med digitalisering de kommande åren.

Förväntningar finns också bland medborgarna i Norrbotten på att regionen ska erbjuda fler digitala tjänster som gör det enklare att främja sin hälsa samt erhålla en god och samordnad vård.

Tillsammans med strategin ”Vägen till framtidens hälsa och vård 2035” utgör digitaliseringsstrategin bra grund för vårdens omställning i regionen.

Digitaliseringsstrategi för framtidens hälsa och vård beskriver nuläge, målbild, strategisk inriktning och prioriterade områden med insatser och följer strategin ”Vägen till framtidens hälsa och vård 2035”.

Regionstyrelsen beslutade att anta Digitaliseringsstrategi för framtidens hälsa och vård enligt förslag.

Digitaliseringsstrategi för framtidens hälsa och vård 2035
Bilaga - strategin

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Det är både kommunens och regionens ansvar att stödja personer som behöver rehabiliteringsinsatser. Det är viktigt att genom tydliga riktlinjer säkerställa en samordnad rehabiliteringsprocess av god kvalitet i länet och att de framtagna riktlinjerna implementeras. För att säkerställa en god rehabilitering och förutsättningar för en jämlik vård bör patient- och brukarorganisationer involveras i samverkan.

Strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården, såsom kommunalisering av hemsjukvården och förändrad organisation inom Region Norrbotten, har skapat behov av att uppdatera riktlinjerna för rehabilitering. I syfte att stärka rehabiliteringsprocessen har ansvarsområden gällande samverkan mellan vårdaktörer förtydligats både inom vårdnivåer och mellan huvudmän.

Regionstyrelsen beslutade att fastställa riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten.

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten
Bilaga - riktlinjer

Inrättande av kompetensenhet inom primärvården

Det pågår ett aktivt och priorterat arbete med att utveckla och stärka primärvården i regionen. För att stärka utbildnings- och forskningsfrågorna och utveckla insatser för att utbilda, rekrytera och behålla specialistläkare inom allmänmedicin tillsattes en utredning som arbetat under förra året. Med utredningen som grund föreslås att det inrättas en Kompetensenhet inom primärvården.

Kompetensenheten för primärvård ska fungera som en resurs till hälsocentralerna i länet. Uppdraget är att göra basala bedömningar vid osäkerhet kring kompetensnivån hos legitimerade läkare som söker ST (specialist-tjänstgöring) i allmänmedicin samt kompetensvärdering av svenska läkare som utbildat sig i annat EU-land och söker en ST i länet.

Uppdraget är också att genomföra utbildning/handledning av ST-läkare där bedömningen påvisat behov av extra insatser. Placeringstiden på kompetens-enheten är individuell och kan variera från någon månad upp till ett år beroende på den utbildningsplan som utarbetats i samråd med ordinarie hälsocentral. Tjänstgöringen alternerar mellan kompetensenheten och den egna hälsocentralen.

Kompetensenheten är även ett stöd för ST-läkare, handledare, studierektorer och verksamhetschefer för att utveckla och stärka kvaliteten i handledning och kompetensbedömning. Kompetensenheten knyter också kontakter med utländska universitet med många svenska läkarstudenter för att främja rekrytering av utlandsutbildade. Enheten ska även fungera som ett nav för att utveckla samarbetet med regionens lektorer för att främja forskning inom allmänmedicin och stärka det interprofessionella lärandet i primärvården som helhet.

Kompetensenheten ska bedrivas som en egen enhet med placerings på en av länets hälsocentraler och fungera som resurs för all primärvård i länet.

Regionstyrelsen beslutade att inrätta en kompetensenhet inom primärvården och att bemanningen under 2018 och 2019 finansieras via medel från nationella överenskommelser för att därefter arbetas in i strategiska planen.

Jens Sundström (L) yrkade att kompetensenheten ska förläggas till Kalix. Yrkandet avslogs med hänvisning till att placeringen först ska utredas.

Inrättande av en kompetensenhet inom primärvården

Projektering Ögon Sunderby sjukhus

Ögonmottagningen, som är en av Sunderby sjukhus största mottagningsverksamheter, har behov av utökat utrymme och förbättrad logistik inom mottagning och operation.

I samband med genomförandet av en expansion av ögonmottagningen bör logopeder och kuratorer omlokaliseras. Logopederna och kuratorernas lokalbehov planeras i två steg, med tillfälliga lokaler under de närmaste åren och därefter en permanent lokalisering i frigjorda ytor efter genomförda tillbyggnationer av sjukhuset.

Projektering för ögonmottagningen samt utredning och projektering av lokaler för logopeder och kuratorer är planerad att pågå under hösten-vintern 2018 med anbudsinfordran för ögonmottagningen samt logopedernas och kuratorernas tillfälliga lokaler under första kvartalet 2019.

Regionstyrelsen beslutade att godkänna att projektering och anbudsinfordran för ombyggnation av ögonmottagning ska genomföras, att utredning avseende förslag till och anbudsinfordran för kuratorernas och logopedernas tillfälliga lokalisering ska genomföras och att projekteringskostnaderna, som bedöms uppgå till 2 mnkr, ska tas från anslaget för fastighetsinvesteringar i Sunderby sjukhus.

Projektering Ögon, Sunderby sjukhus

Överlåtelse av aktier i Garnisfastigheter AB

Regionen behöver minska sitt fastighetsbestånd i enlighet med fastighetsstrategin och koncentrera innehavet till lokaler som är verksamhetskritiska. Stora resurskrävande projekt inom fastighetssidan pågår på andra håll i regionen och genom att minska fastighetsbeståndet frigörs också tid och kompetens till att fokusera på dessa.

Garnisfastigheter AB består av det gamla sjukhusområdet i Boden. Bolaget äger och förvaltar ca 53 000 kvadratmeter fördelat på tio fastigheter. Regionens egna verksamheter hyr ca 15 procent av ytorna. Drift och förvaltning av bolagets fastigheter utförs av Regionfastigheter. Bolaget ägs till 100 procent av Region Norrbotten. Syftet med innehavet har varit att på sikt avyttra området till aktör som är villiga att fortsätta utvecklingen.

Boden kommuns avsikt med förvärvet är bland annat att tillskapa ett nytt korttidsboende med ca 30-35 platser vilket är positivt även för regionen då Bodens kommun har haft många utskrivningsklara patienter på Sunderby sjukhus. Bodens kommun avser att utveckla området och nyttja den byggrätt på 35 000 kvm som tillhör Garnisfastigheter AB.

Regionstyrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige att besluta att till Boden kommun sälja samtliga 8 000 aktier i Garnisfastigheter AB till en köpeskilling av 6 840 000 kronor. Enligt överlåtelseavtal löser Boden kommun den lånefordran på 91 421 180 kronor som regionen har på Garnisfastigheter AB. Regionstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna samtliga avtal.

Överlåtelse av aktier i Garnisfastigheter

Utträde ur Winternet

I samband med att landstinget har blivit region behöver organisationens engagemang i olika bolag och liknande ses över, för att säkerställa adekvat koppling till regionens verksamhet och ändamål. Sedan år 2012 fanns samverkansavtal för Winternet, en ekonomisk förening, med Norrbottens läns landsting, Luleå kommun och Bodens kommun som medlemmar. Medlemmarna ska med Winternet skapa en unik verksamhet med utveckling fokuserad kring idrott, friskvård, hälsa, folkhälsa, samt rehabiliteringskunskap inom arbetsliv, idrott och övrigt samhälle. Som en del av översynen av regionens engagemang, sades samverkansavtalet för Winternet upp inför år 2018, med syftet att en utredning och omförhandling av regionens medverkan skulle inledas. Under 2018 har regionen kvarstått som medlem, men begär nu utträde som medlem i föreningen, att gälla från och med år 2019.

Medlemsavgifterna för år 2018 uppgick till 1 mkr för Bodens kommun, 500 tkr för Luleå kommun, samt 750 tkr för Region Norrbotten. Verksamheten i Winternet gagnar länet på olika sätt, men regionen ser inte att den ska ha en roll som medlem i föreningen. Begäran om utträde ur föreningen senast den 30 juni 2018, innebär att regionen inte längre är medlem från och med den 1 januari år 2019.

Regionstyrelsen beslutade att Region Norrbotten begär utträde som medlem i Winternet ekonomiska förening, senast den 30 juni 2018.

Norrbottens sjukvårdsparti yrkade avslag och reserverade sig mot beslutet.

Utträde ur Winternet

Policy för medborgardialog

Regionfullmäktige beslutade den 11 april 2018 § 32 att återremittera policy för medborgardialog för att tydliggöra hur resultaten från medborgardialoger återkopplas till verksamheten.

Eftersom medborgardialog är de förtroendevaldas verktyg för att få ytterligare underlag till sina beslut så avgör de förtroendevalda vad som framkommit i dialogen som ska påverka regionens verksamheter. Det som efter politiska överväganden har bedömts ska påverka återkopplas genom att det fattade beslutet delges verksamheten för verkställighet. Policyn har förtydligats i det avseendet under beskrivningen av den övergripande målsättningen med medborgardialog.

Medborgardialog är ett systematiskt samtal där både medborgare och förtro-endevalda är delaktiga. Resultatet av dialogen utgör en del av kommande beslutsunderlag och ska återkopplas till medborgarna.

Medborgardialogen vänder sig till samtliga invånare i Norrbotten och skiljer sig på så sätt från patient- och brukardialogen som löpande pågår mellan regionens verksamheter och de personer som nyttjar den specifika tjänsten

Regionstyrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige att anta Policy för medborgardialog.

Policy för medborgardialog
Bilaga - policyn

Revidering av ersättningsregler för stödpersoner

Patientnämnden fattade den 4 december 2017 beslut om att göra vissa ändringar rörande ersättningen till de stödpersoner som förordnas av nämnden. Beslutet fattades med nämndens tillägg om att finansiering ska ske inom befintlig budgetram för stödpersonsverksamheten.

Kostnadsersättningen för stödpersoner, idag 65 kronor per påbörjad vecka med insats, ska enligt det förslagna regelverket årligen räknas upp i takt med landstingsprisindex, LPI. Detta för att kostnadsersättningen ska hållas jämn och inte urholkas över tid. Vidare har patientnämnden funnit det lämpligt att ersättning bör utgå för förlorad arbetsinkomst vid deltagande i utbildningsinsatser anordnade av nämnden samt vid deltagande i samband med domstolsförhandlingar som rör huvudmannens sak.

Regionstyrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige att besluta att de föreslagna ändringarna gällande ersättningsregler för stödpersoner fastställs och att ändringarna träder i kraft den 1 juli 2018.

Revidering av ersättning till stödpersoner
Bilaga - ersättningsregler

Revidering av patientnämndens reglemente

Den lag som huvudsakligen reglerade patientnämndernas arbete upphävdes och ersattes samtidigt av lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården som trädde i kraft den 1 januari 2018. Ändringarna i lagstiftningen innebär att landets vårdgivare, och i förlängingen även patientnämnderna, kommer att få ett utökat ansvar för klagomålshanteringen. Lagändringen har medfört ett behov av att revidera patientnämndens reglemente.

Lagändringen är en del av en större reform av klagomålshanteringen inom svensk hälso- och sjukvård som innebär en förskjutning av klagomålshanteringen från IVO till landets vårdgivare.

Den nya lagen innebär bland annat ett förtydligande av patientnämndens huvudsakliga uppgift, att hjälpa och stödja patienter och deras närstående med att få deras klagomål besvarade av vårdgivarna. Nämnden är tänkt att tillsammans med vårdgivaren utgöra första linjen i det omarbetade klagomålssystemet. Vidare ska patientnämnderna bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att vården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar.

Regionstyrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige att besluta att fastställa patientnämndens reviderade reglemente och att det ska träda ikraft 1 juli 2018.

Revidering av patientnämndens reglemente
Bilaga - reglementet

Regionstyrelsens delegationsordning

Med utgångspunkt i kommunallagen och gällande reglemente har regionstyrelsen att delegera delar av sin beslutanderätt. Förslag till delegationsordning har upprättats efter en årlig översyn av delegationsordningen.

Delegation av beslutanderätten har i huvudsak två syften:

1. Avlasta styrelsen i rutinärenden. Detta för att skapa utrymme för mer omfattande behandling av betydelsefulla och principiella ärenden.

2. Möjliggöra en effektivare verksamhet genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare

Delegation innebär följande:

  • Det är uppgifter som delegeras och inte ansvaret som sådant. Delegaten har det fulla ansvaret för handläggning och beslutsfattande i de ärenden som delegationen omfattar.
  • Den delegerande, styrelsen, har kvar sitt övergripande ansvar för sakområdet och kan ta tillbaka delegationen, också för ett enstaka ärende, och kan följa delegatens hantering av sitt uppdrag genom återrapportering.
  • När det gäller myndighetsutövning eller tillämpning av lag följer det redan av grundlagen att någon inblandning i beslutsfattandet ett särskilt ärende inte får ske. Skulle det uppstå en situation när delegaten av något skäl inte anser sig kunna besluta i ärendet ska frågan hänskjutas till den som lämnat delegationen.
  • Det är således styrelsen som avgör frågan om eventuell delegering ska ske under förutsättning att det kan ske inom de ramar som lagen tillåter.

Regionstyrelsen beslutade att fastställa regionstyrelsens delegationsordning.

Regionstyrelsens delegationsordning
Bilaga - delegationsordning

Instruktion för regiondirektören

Nya kommunallagen har trätt i kraft den 1 januari 2018. I den ställs krav att styrelsen i en instruktion ska fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter. Förslag till instruktion för regiondirektören har upprättats.

Syftet med kravet på att styrelsen ska fastställa en instruktion för direktören är att detta ska bidra till att skapa ett bra samspel mellan de förtroendevalda och direktören.

Regionstyrelsen beslutade att fastställa instruktion för regiondirektören.

Instruktion till regiondirektören
Bilaga - instruktion

Revisionsberättelse 2017, Norrlandstingens regionförbund

Revisorerna för Norrlandstingens regionförbund har granskat den verksamhet som förbundsdirektionen bedrivit under år 2017. Granskningen visar att direktionen i allt väsentligt utövat en tillfredsställande styrning och kontroll samt att verksamheten är genomförd i enlighet med förbundsordningen och uppdrag i verksamhetsplan. Revisorerna tillstyrker att regionförbundets årsredovisning godkänns och att ledamöterna i förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet för 2017 års verksamhet.

Norrlandstingens regionförbund (NRF) är ett samverkansorgan i norra sjukvårdsregionen som tillvaratar och utvecklar gemensamma intressen inom hälso- och sjukvård, utbildning och forskning. Regionförbundet har även befogenhet att avtala om riks- och regionsjukvård samt verksamhetsansvar för Regionalt Cancercentrum (RCC Norr). Medlemmar i NRF är Region Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland, Västerbottens läns landsting och Region Norrbotten. För revision av förbundet finns fyra revisorer, en från respektive landsting/region. Varje landstings-/regionfullmäktige behandlar var för sig förbundets årsredovisning och revisionsberättelse samt beslutar om ansvarsfrihet ska beviljas.

Regionstyrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige att bevilja förbundsdirektionen i Norrlandstingens regionförbund ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar och att årsredovisningen läggs till handlingarna.

Årsredovisning och revisionsberättelse 2017 - Norrlandstingens regionförbund
Bilaga - årsredovisning
Bilaga - revisionsberättelse

Motion om akademiska hälsocentraler

Anne Kotavuopio Jatko (L) föreslår i en motion att Region Norrbotten ska upprätta ”Akademiska vårdcentraler” enligt den modell som i dag finns inom Stockholms läns landsting.

I yttrandet över motionen konstateras att det pågår ett aktivt och prioriterat arbete med att utveckla och stärka primärvården i regionen. I det arbetet är utbildnings- och forskningsfrågorna centrala. En utredning har under förra året fördjupat frågan om form och innehåll vad gäller utbildningshälsocentraler eller likande. Med utredningen som grund inrättas nu en kompetensenhet inom primärvården i regionen.

Regionstyrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige att besluta att anse motionen besvarad.

Jens Sundström (L) yrkade bifall till motionen samt föreslog Kalix som etableringsort.

Motion om akademiska hälsocentraler
Bilaga - motionen

Motion angående visselblåsartjänst

Susanne Ström (SD) föreslår i en motion att Region Norrbotten bör utreda möjligheten till en visselblåsartjänst och anger i motionen att den nya lagen angående visselblåsartjänster innebär att regionanställda eller medarbetare anonymt kan anmäla korruption, trakasserier eller andra oegentligheter via denna tjänst.

I yttrandet över motionen ställer sig Region Norrbotten frågande till om Sverigedemokraterna i sin motion snarare eftersträvar en utredning av möjligheten till en visselblåsarfunktion än en visselblåsartjänst. En tjänst uppfattas som att en individ skulle vara anställd av regionen och hantera dessa frågor vilket inte är görligt av flera anledningar, bl.a. sårbarhet och jävsaspekten. En funktion skulle innebära att regionen inför en särskild kanal och rutin för att hantera de anmälningar som kan komma in, utan att vara knuten till en enskild medarbetare.

Region Norrbotten anser att en visselblåsarfunktion kan införas av flera anledningar, för att minska risken för oegentligheter som exempelvis korruption, för att missförhållanden ska komma fram och kunna åtgärdas, för att öka förtroendet både internt och externt, samtidigt som den som larmar ska kunna känna sig trygg och ha full anonymitet.

Region Norrbotten bedömer att för att få till en framgångsrik implementering av en visselblåsarfunktion är det viktigt att en visselblåsarfunktion inte uppfattas som ett angiverisystem, utan något som ska stärka regionens etik och värderingar. Därför är det av vikt att utreda en visselblåsarfunktion i samband med ett arbete som är kopplat till rollen som offentligt anställd, rapporteringsinstruktioner och en incidenthanteringsplan.

Region Norrbotten ser mot denna bakgrund positivt på att utreda möjligheten att införa en visselblåsarfunktion.

Regionstyrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige besluta att motionen anses besvarad.

Motion om visselblåsartjänst
Bilaga - motionen

Remissyttrande - Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården

Socialdepartementet har haft i uppdrag att utreda formerna för en obligatorisk koordinatorfunktion inom hälso- och sjukvården. I promemorian föreslås att det införs en ny lag om att regioner och landsting ska erbjuda insatser till patienter som har ett särskilt behov av individuellt stöd för att återgå i arbete. Insatserna ska bestå av personligt stöd, intern samordning och samverkan med andra aktörer vilket inte är hälso- och sjukvårdsinsatser enligt definition i hälso- och sjukvårdslagen. Inga kompletteringar föreslås därför i patientsäkerhetslagen och patientskadelagen. Bestämmelserna i patientdatalagen bör däremot tillämpas på funktionen. Regioner och landsting kompenseras i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Ny lag föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

I promemorian föreslås att insatserna ska ges till patienter med diagnoser där sjukskrivning är vanligt förekommande. De vanligaste sjukdomarna är psykisk ohälsa och smärtdiagnoser men även patienter inom andra specialiteter såsom cancervård och ortopedi. Insatserna ska erbjudas både inom primärvård och inom specialistvård. Vårdgivare bör ha möjlighet att själva utforma insatserna på det sätt som de anser ger bäst stöd för patienten. Insatsen bör alltid innefatta personligt stöd, intern samordning och extern samverkan.

Region Norrbotten beslutade att lämna yttrande enligt förslag.

Remissyttrande - Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården
Bilaga - yttrande

Remissyttrande - Effektivare energianvändning

Region Norrbotten är en av remissinstanserna för betänkandet ”Effektivare energianvändning, SOU 2017:99”. Betänkandet handlar om att utreda förutsättningarna för att införas statliga energisparlån i Sverige i syfte att få till stånd en ökad energieffektivisering i bebyggelsen.

Region Norrbotten ser positivt på att regeringen tillsatt en utredning för att komma med förslag på vilka styrmedel som är ändamålsenliga för att främja fortsatt energieffektivisering i bebyggelsen.

Region Norrbotten är grunden positiv till utredningens innehåll och intentioner.

Regionstyrelsen beslutade att lämna yttrande enligt förslag.

Remissyttrande - Effektivare energianvändning
Bilaga - yttrande

Remissyttrande - Lån och garantier för fler bostäder

Region Norrbotten är en av remissinstanserna för betänkandet ”Lån och garantier för fler bostäder, SOU 2017:108”. Betänkandet handlar om att skapa förbättrade finansieringsförutsättningar för ny- och ombyggnad, så att finansieringen inte ska stå i vägen för en önskad volym av bostadsbyggandet. Utredningen fokuserar på de svagare bostadsmarknaderna och mindre byggaktörerna.

Region Norrbotten är i grunden positiv till utredningens innehåll och intentioner.

Regionstyrelsen beslutade att lämna yttrande enligt förslag.

Remissyttrande - Lån och garantier för fler bostäder
Bilaga - yttrande

Årsredovisningar och revisionsberättelser för samordningsförbund 2017

Regionstyrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige att årsredovisningarna för samordningsförbunden Activus, Consensus och Pyramis godkänns och att revisionsberättelserna läggs till handlingarna.

Årsredovisning och revisionsberättelse 2017 - samordningsförbundet Activus
Bilaga - årsredovisning och revisionsberättelse

Årsredovisning och revisionsberättelse 2017 - samordningsförbundet Consensus
Bilaga - årsredovisning och revisionsberättelse
Bilaga - revisionsrapport

Årsredovisning och revisionsberättelse 2017 - samordningsförbundet Pyramis
Bilaga - årsredovisning
Bilaga - revisionsberättelse
Bilaga - revisionsrapport

Antagande av nytt aktieägaravtal Arctic Business Incubator AB

Region Norrbotten är en av delägarna i Arctic Business Incubator (ABI) som utgör en viktig de i länets innovationssystem. Det skapar förutsättningar för olika idéer och i förlängning arbetstillfällen. ABI, som verkar i hela länet, utgör en viktig del i detta arbete.

I och med att Längmanska företagarfonden har avyttrat sin aktieandel till LTU Holding ändras ägarbilden. Det innebär att ett nytt aktieägaravtal är framtaget och behöver godkännas av regionfullmäktige. I övrigt förefaller inga förändringar för Region Norrbottens räkning i avtalet.

Regionstyrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige att anta aktieägaravtal för Arctic Business Incubator AB.

Nytt aktieägaravtal för Arctic Business Incubator AB
Bilaga - aktieägaravtal

Antagande av nytt aktieägaravtal Investeringar i Norrbotten AB

Ett nytt aktieägaravtal har upprättats för Investeringar i Norrbotten AB då det tidigare löpt ut 31 december 2017. Bolagets verksamhet har utvärderats och för att stärka investeringsarbetet på lokal nivån har kommunernas ägartillskott minskat och ett arbete pågår med att få med länets samtliga kommuner som delägare.

Regionen behöver ha kontakt med internationellt kapital för att ha förmågan att vara konkurrenskraftig över tid. Investeringar i Norrbotten AB har skapat sig förutsättningar att arbeta proaktivt med att attrahera investeringar genom att bygga upp en stark relation med Sveriges säljkanal, Business Sweden. I nästa fas som nu inleds ska också dessa kanaler fyllas med potentiella investeringar från Norrbotten, vilket kräver ett ökat fokus på relationen mellan regional och lokal nivå.

Regionstyrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige att anta aktieägaravtal för Investeringar i Norrbotten AB.

Nytt aktieägaravtal för Investeringar i Norrbotten AB
Bilaga - aktieägaravtal

Utökad ägarfinansiering för Filmpool Nord AB

Filmpool Nord har under de senaste åren tydligt agerat efter en strategi som handlat om att göra regionen mer attraktiv för inspelningar av större produktioner, särskilt serier. Denna strategi har varit lyckosam och antalet produktionsbolag som vill lägga sina produktioner till Norrbotten har ökat. Regionen ser stora möjligheter med en utökad satsning där effekterna förväntas bli dels en stärkt norrbottnisk filmindustri och dels ett stärkt varumärke.

Filmpool Nord har inkommit med en framställan till alla ägare där bolaget förklarar den ökade efterfrågan och möjligheterna för regionen att ta del av dessa satsningar. Ägarna har behandlat framställan på såväl ägarsamråd som årsstämma.

Förslaget är att den framställan om totalt fem miljoner kronor till ägarna fördelas enligt redan gällande finansieringsmodell. I den står Region Norrbotten för 69,9 procent, vilket motsvarar cirka 15,4 miljoner kronor. 69,9 procent av fem miljoner kronor blir knappt 3,5 miljoner kronor. Årsstämman har beslutat att det inte föreligger något behov av konsensus från alla ägare, utan att var och en är fri att fatta beslut om utökat ägarfinansiering.

Regionstyrelsen beslutade att Filmpool Nords verksamhetsstöd ökas med 3 496 648 kronor från och med år 2019. Finansieringen hanteras i kommande budgetarbete för 2019.

Moderaterna, Centerpartiet, Norrbottens sjukvårdsparti och Liberalerna yrkade avslag på beslutet och reserverade sig mot det.

Utökad ägarfinansiering för Filmpool Nord AB
Bilaga - framställan från ägarsamråd

Medfinansiering projekt Latitude66 Mentorship 2.0

Latitude66 Mentorship 2.0 är ett mentorskaps- och utvecklingsprogram för engagerade ledare från Norrbotten som vill bidra bredare än enbart till sin egen verksamhet utifrån regionens unika förutsättningar samt de utmaningar vi står inför. LTU Business ska i det aktuella projektet erbjuda tre omgångar av utvecklingsprogrammet som är vidareutvecklat utifrån erfarenheterna av tidigare verksamhet.

Deltagarna kommer att ges möjligheter att:

- genom föreläsningar inhämta nya kunskaper och färdigheter/verktyg
- genom sina mentorer, nya nätverk, samtal och reflektioner tränas att tänka brett och stort kring utvecklingen av den egna verksamheten och regionen

Projektet överensstämmer med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och det prioriterade området Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud.

Regionstyrelsen beslutade att projektet Latitude66 Mentorship 2.0 beviljas 1 500 000 kronor i medfinansiering under förutsättning att övriga finansiärer bidrar så att förväntade resultat kan uppnås, att medlen anvisas ur 1:1-anslaget med 1 500 000 kronor under 2018 och att Region Norrbottens riktlinjer för bidrag ska följas.

Medfinansiering av projektet Latitude 66 2.0

Finansiering av Testbädd för Aktivt och hälsosamt åldrande – etableringsfas

EU-kommissionen utnämnde Norrbotten till Reference Site för aktivt och hälsosamt åldrande 2016. Det innebär att Norrbotten är en av de tio mest framstående regionerna i Europa som arbetar innovativt inom vård och omsorg. Norrbotten har flera års erfarenhet av att arbeta för att utveckla digitala lösningar inom vården. Regionen har ett drivande deltagande i gränsöverskridande innovationsprojekt inom digital hälsa och en lång erfarenhet av utveckling inom innovativa digitala lösningar.

Norrbotten är den region som möter utmaningen med äldre befolkning före andra regioner. Det tillsammans med att regionen har flera års erfarenhet av att arbeta för att utveckla digitala lösningar inom vården utgör grunden för den testbädd för aktivt hälsosamt åldrande som regionen vill etablera.

Testbädden ska utgöra en attraktiv miljö för att utveckla, demonstrera, validera och kommersialisera nya produkter och tjänster på den globala marknaden för aktivt och hälsosamt åldrande och silverekonomin. Testbädden ska samverka med näringsliv, forskningsorganisationer och offentlig sektor samt innovationssystem och civilsamhället, i ett regionalt, nationellt och internationellt kontext. Kontakter har knutits med företag som är intresserade av att medverka i testbädden.

Satsningen är i linje med regionala utvecklingsstrategins prioriterade områden och arbetet med att utveckla Norrbotten som ett bra testlän. Det är positivt att regionen väljer att bygga vidare på EU-kommissionens utnämning av Norrbotten till Reference Site för aktivt och hälsosamt åldrande genom samverkan med näringslivet.

Regionstyrelsen beslutade att projektet Testbädd för Aktivt och hälsosamt åldrande – etableringsfas beviljas 790 000 kronor i finansiering. Medlen anvisas dels ur 1:1 anslaget med 395 000 kronor för 2018, dels ur regionala utvecklingsmedel med 395 000 kronor för 2018.

Finansiering av projektet Testbädd för aktivt och hälsosamt åldrande

8 juni 2018
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering